Turkkvällar, nytatuerad, krockat, femstjärnig hotellyx, fast i poliskontroll... Mycket händer i mitt liv på en månad!

Sen jag kom tillbaka från semestern har det varit fullt upp! Jobb, jobb, jobb, långa dagar och inte många siestor har vi hunnit ta. Men men, man älskar ju sitt jobb;-) Vad som gett oss så mycket extrajobb är lite olika saker, hotellproblem, olika grupper som haft konferens samt träning här, sjukhusfall (hade tre gäster på sjukhus förra veckan med brutna ben, armar och lite allt möjligt, så kände sig som en riktig doktor som gick sjukhusrond när man var inne i de olika rummen och hälsade på varje dag! "Jaha, hur står det till med tant Agda idag" osv. ;-P Men jag har ju en förkärlek för sjukhus och alla spännande prylar dem har där så jag har inget emot att hänga på sjukhus! 
 
Strax efter att jag kommit tillbaka från semestern åkte jag, Challe och Jenny till Izmir, Turkiets tredje största stad. Det var en något orolig bilfärd upp då vi lät Challe köra, och hon kör bra men hennes syn är inte den bästa (hon ska på synkontroll när hon kommer hem till Sverige om ett par veckor) och vi körde på kvällen så det var ju något skrämmande när man förstod hur sent hon ser vad de står på de olika skyltarna osv... Så efter att jag trott min sista stund var kommen kom vi iaf hela och krya fram till Izmir. Vi råkade också köra upp på motorvägen ett tag (man ska aldrig lyssna på mig när det gäller vägbeskrivning, det slutade nämligen med att vi kom upp på betalmotorväg utan återvändo....) Tydligen ska man ha något kort för att komma in på dem också, det hade ju inte vi så då ringde vi turkarna på kontoret och frågade hur vi skulle ta oss igenom automaten. "Åk bara igenom, så kommer ni bli fotograferade och om ett par veckor kommer en snubbe komma till kontoret och vilja ha pengarna.." Typiskt turksystem, tror ni någon snubbe har kommit till kontoret då? Nä, än så länge har vi pengarna kvar;-)
I Izmir hade vi lånat en turkkollegas GPS för att hitta till vårt hotell där vi skulle bo en natt, efter att ändå fått hjälp på en bensinstation att hitta det visade det sig att det låg bara bakom denna bensinstationen och inte riktigt i de området vi trodde vi hade bokat. Vi vågade knappt gå ut ur bilen av rädsla för att bli rånade (ja, vi överdrev lite, men lite skumt område hade vi hamnat i...). Men hotellet var lite sött, vårt rum kändes lite som man var på sommarkollo! Men vi sov som stockar och på morgonen stod det vars ett inplastat fat med turkfrukost och väntade på oss! 
Under dagen gjorde vi ett besök på IKEA, åt lax med kokt potatis, sås och broccoli. Mums! Sen tog vi en runda på IKEA bara för att känna atmosfären lite innan vi åkte in mot centrala Izmir. Då hade vi också fått med oss en turkkompis som jobbat i Bodrum i sommar men som kommer ifrån Izmir och det var tur... För på motorvägen var det en idiot som tvärnitade varpå bilen efter tvärnitade, vi tvärnitade men bilen bakom oss hann inte... Så vår bil blev lite kraschad över ena sidan där bak. Med oss i bilen gick det bra, det var ju ingen snabb hastighet så det mer lät av krossade lysen och vi fick inte ont någonstans. Men det blev ju en liten procedur med polisanmälan som skulle skrivas så att vi inte ska behöva stå för lagningskostnaderna utan idioten bakom som inte hann stanna. Och då kan jag säga att det var tur vi hade en turk med i bilen annars hade vi nog blivit lite lurade...
När vi fått rätt på polisanmälan gav vi oss in i centrum, bilen var ju inget problem att köra med, bara att den såg för jävlig ut. I centrum strosade vi runt, tittade på hamnen, gick i basaren, mös och bara hade det gott! Underbar stad som jag definitivt hade velat spendera mer än en dag i!
 
Det är fortfarande varmt och skönt här, på kvällarna lite svalare så man ibland vill ha kofta men dagarna runt 28-32. Eftersom detta räknas som lite svalare så bokar de tyngre utflykterna mer nu, som t ex Efesosutflykt till Turkiets största utgrävda antika stad. Så där är jag då och då med lite gäster. Min första utflykt dit gick väl inte helt som smort dock, vi fastnade i en poliskontroll för att busschauffören tydligen hade jobbat för många timmar i streck... Något irriterande! Detta löste poliserna på ett komiskt sätt, efter ca 45 minuter kom de fram till att någon annan skulle köra bussen fem minuter, sen var det tillåtet att byta tillbaka till den gamla chauffören... Suck, förklara att polissystemet funkar så och att busschauffören inte alls är trött och har jobbat allt för många timmar i streck för gästerna är ju inte det lättaste. Men helt ny chaufför ville bussbolaget inte skicka oss och busschauffören själv ville ju fortsätta köra så vi fick en chaufför som körde fem minuter sen gjorde vi som poliserna sa och ändrade tillbaka till den gamla chauffören igen... 
Alis present, så han inte ska glömma oss!
Häromveckan fyllde både Sara, Ali och Can år. Ali och Can är killar från agenten. Detta firade vi med tacos och till efterrätt kanelbullar och chokladbollar (inköpta på IKEA i Izmir). Något som var väldigt roligt var att turkarna aldrig ätit tacos förr. Vi lagar mat till dem ibland, och det är ju så mycket de aldrig testat på. Deras favorit blev spaghetti och köttfärssås som de blev helt imponerade av när vi lagade till dem en gång! Tänk att vara 25 år och testa spaghetti och köttfärssås för första gången! Vi fick ju iaf ha en grundlig genomgång på vilka olika sätt man kan äta tacosen, med chips, mjuka bröd, hårda bröd osv. Men de tyckte det var rätt gott! :-) Kanelbullarna och chokladbollarna var de dock sådär glada för, jag delade en kanelbulle med vår kollega Emre och förklarade att man alltid sparade det i mitten tillsist för det är det godaste! När vi kom in till mitten sa Emre så sött, "Hanna, you can have the last part, because I've heard it's the best one" Dessa snälla turkar! Jag tvingade dock honom att dela den medmig för han fick ju tvunget känna hur det smakade! Han höll med om att det var den bästa delen;-) Efter det skulle Emre lära mig hur man diska för han tyckte jag gjorde det lite dåligt... Han tyckte jag slösade med alldeles för mycket vatten, märktes att vi hade växt upp i två länder med lite olika levnadsstandard.
Förutom Sverige tröjan gav vi också Ali en karikatyrmålning på mig, Jenny, Challe, Sara och Ali tillsammans, sjukt rolig och man kan faktiskt känna igen vem som är vem;-)
 
Såklart avslutades födelsedagsfirandet med en rejäl utgång! Våra utgångar blir ibland något galna här bara... För några gånger sen när vi var ute upptäckte jag en tequilabar, med en bartender med röda byxor som Jenny allvarligt förklarade för mig att alla som har röda byxor på sig har seglat över Atlanten! Har inte kollat upp om detta stämmer;-P Tequilabaren var dock lite farlig, slutade nämligen att jag hetsade fram att vi tog 3 tequila var samt en jägerbomb, snabbt i följd kl. 02.30 på natten precis innan vi skulle åka hem... Kan säga att vi alla var lite snurriga när vi skulle gå och lägga oss! 
Sen har jag börjat pruta på allt när jag är ute! Drinkar, nattakebaben, igår prutade jag till och med på tuggummi i supermarketen, känns inte riktigt ok! Igår fyllde även Challe år! Detta firades med restaurangmiddag, levande charader ute på en båt sippandes på lite vin och sjukt äcklig "champagne" och sen då med en liten barrunda. En av kebabförsäljarna stoppade mig på stan inatt för han ansåg att jag inte hade betalt min kebab där häromnatten (är man lite väl känd här nu eller, till o med kebabkillarna känner igen en...:-S) Det hör dock till saken att jag hade blivit bjuden på denna kebaben av en annan guide som vi hade stött på ute och som jag hade hamnat i bråk med för han skulle klaga på vad jag än sa! Så lite för att typ be om förlåtelse (kan vi ju hoppas han menade..) så bjöd han på kebab som han tydlien glömde betala... Men managern på baren bredvid räddade mig då han varit med oss och visste att jag inte skulle betala det ;-P 
När vi var ute förra söndagen fick vi nys om vid 3 på natten att Ali satt hos tatueraren och skulle göra en tatuering, så vi rusade dit för att stoppa honom, men istället för att lyckas dra honom därifrån slutade det med att vi var två till som tatuerade oss... Kändes som en väldigt rolig grej då, och jag bestämde snabbt vad jag skulle ha och vilken stil och sa sätt den under foten så den slits bort om ett tag! Det farliga var att min kärlek för smärta upptäkte hur skön smärta det var att tatuera sig... Så när jag kom förbi igår (vi blev nämligen inte helt nöjda med den då den har flytit ut lite, inte så viktigt ioförsig eftersom den sitter under foten, min blev iaf rättstavad, på min kompis glömde dem sätta ett streck på t:et så det blev ett l istället! Jag höll lite på att dö av skratt när jag märkte detta på henne dagen efter;-)) Men iaf gick jag dit o snackade lite med dem igår när vi var ute, jag var ihågkommen där som hon som gillar smärtan... haha... I mitt onyktra tillstånd så tänkte jag iaf till lite när jag valde en text att ha under foten! Eftersom jag inte är så jättebra på att leva i nuet alltid utan kan vara väldigt blickande framåt hela tiden och glömma av att njuta av det som är så skrev jag "make every day count"! Ja vi får väl se hur många månader eller år det tar innan den slits bort då jag går o går o går på den:-P
 
 
 
Förra veckan hade vi teamdag, jag, Sara, Jenny och Challe checkade in på vårt nya hotell vi ska ha till nästa år! Femstjärniga Kefaluka resort, och den här vyn hade vi från balkongen, kan det bli bättre! ;-)
Det var dagen efter tatueringen och för infektionsrisken och så så ska man egentligen vara lite försiktig med att bada osv. men det brydde jag mig inte om. Vill den bli infekterad kommer den ändå bli det på ett eller annat vis ansåg jag! Och låta bli att njuta av poolerna ville jag då inte! Så vi låg vid poolen och slappade oss, gick och åt av All Inclusive i de olika restaurangerna och på kvällen bokade jag och Jenny in oss på rygg och nackmassage medans Challe och Sara tog manikyr och pedikyr. Sen fick man en natt i en gosig säng, om än lite hård och en stor hotellfrukost på det innan det var tillbaka till jobbet. Det finns många bra sidor man får gratis med detta jobbet!
 
Tänk vad många roliga frågor man får i detta jobbet, och hur många speciella människor det finns... Vissa frågor är så underbart genomtänkta som t ex när dem på måndagen frågar om planet kommer gå på tid på onsdag samt vilken gate det går ifrån... Det är ju lätt att veta om planet kommer gå i tid eller inte flera dagar innan det ens lyft hemifrån... I förra veckan hade vi en gäst som var här i två veckor, han hade nog ltie problem med minnet för han visste inte vilken dag han kommit eller vilken dag han skulle åka hem! Flera morgnar kom han ner till receptionen färdigpackad och redo att åka hem, så hotellmanagern fick förklara för honom att du ska inte checka ut i dag heller du har si och så många dagar kvar! En annan sak som man med säkerhet får höra varje transfer från Turgutreis (en av orterna här) är när amn passerar Bodrum och alla trafikljusen där det är nedräkning  på dem så man vet hur många sekunder det är innan det blir rött respektive hur länge det är grönt. Och varje transfer hör man nånstans i bussen "titta på trafikljuset, det räknar ner hur länge vi ska stå här, det är ju smart!" Jag kan säga att det verkligen är 100%igt att någon kommer nämna det ;-)
Nu börjar Bodrum tiden gå mot sitt slut! Helt underbart har jag haft det med detta gänget tillsist även om jag var så besviken över Sorrento i början. Det härligaste här har ju varit att agenten är som våra bästa vänner, vi hänger alltid med dem och det är oftast dem vi är ute och festar med, äter middagar med, firar varandras fldelsedagar osv. Jag kommer sakna dem!
Och visst har jag saknat mitt Italien, men semestern där gjorde susen! Nu har Sara åkt härifrån i fredags, på lördag åker Jenny, nästa torsdag Challe med de sista gästerna och på lördagen tar jag båten härifrån till Rhodos! Jag fick först erbjudande att åka till Malaysia och köra en rundresa då det blivit krångel med guide där, en månad i Malaysia hade ju inte varit fel så jag tackade jag direkt, men mitt förbannadehelvetesjävla pass ville inte dit. Det går nämligen ut snart så det hade behövt förnyas isf o det fanns där tyvärr inte tid till nu... Så jag fick se Malaysia försvinna och istället frågade dem om jag kunde tänka mig att stänga ner på Rhodos. Och varför inte, lite värme till skadar inte! Kommer allvarligt få både lappsjuka och köldskador när jag kommer hem ändå... :-S Kommer bli sjukt läskigt att försöka vara i Sverige, får se hur länge jag klarar det! Men som det ser ut nu kommer jag hem till Svea rike den 4 november. 
Uppifrån från vänster: Challe, Ali och Sara. Jag och Jenny. Rifat, Can och Berk från agenten, bara Emre som fattas.
 

Vad händer i mitt lilla liv...

Ja, hur förflyter dagarna här i Bodrum då...
Det har varit semestertider nu, så först var Challe, sen Jenny och imorgon går Sara på semester och sen är det min tur. Hoppas som sagt jag ska till Italein på semestern, väntar bara på att min lilla blå bok (dvs. arbetsvisumet) ska bli färdigt, innan dess får jag inte lämna landet.
På dagarna flyter jobbet på, haft två lugna veckor nu dess för innan var det körigt med besvärliga gäster som skulle klaga på allt mellan himmel och jord... Men nu flyter det på lite bättre. Får ut på lite utflykter då och då också, stadstur och båttur är de jag mest haft.
Jag har blivit bättre på att laga mer mat hemma och äta ute mindre också! Har avancerat från min vanliga matlagning, dvs. äggröra, till bulgursallad med kyckling eller köfte (typ köttfärsbiffar) och ibland slår jag till och gör en halloumisallad också. Kanske ska variera utbudet ändå lite mer snart ;-) Sen ibland äter vi ute, i lördags var vi med våra danska kollegor Bravotours och åt på Marina Yacht Club inne i Bodrums marina. Riktigt gott, och där kunde man även få en välgjord mojito! Det är annars inte lätt att hitta i denna stan... Har testat runt på några stycken, de värsta var en som smakad rom utspätt med vatten och en liten uns av citron och en annan som nog var 70% sprit för den var så stark så man fick köra en "höger-vänster" , drinken i ena handen och skölja ner med vindruvor eller melon i andra handen... 
Igår var vi ett tjejgäng ute! Jag, Sara, Challe, Jenny och danskarna Stina och Stine var på Bodrums häftigaste uteställe, Halikarnas. Ett ställe med lite högre klass, och högre priser, men också god mojito. ;-) Och sjukt nice ställe var det! Och de höga priserna klarade jag mig ifrån, det är bara att leta upp en rik turk som bjuder;-) Så det dracks mojito efter mojito efter mojito... Dock blev denna turken lite väl kär i mig, köpte ett helt fång med rosor och grät ståendes på sina bara knän och kramade om mina ben i ett försök att få mig att vilja gifta mig med honom... Här spelar dem med öppna kort! Jag skällde dock ut den här turken efter noter då jag tyckte han var lite väl känslig och klängig så jag tror han har förstått nu att det inte kommer bli någon fortsättning med mig... 
Men blommorna var ju fina iaf;-P
Denna veckan har vi varit ute och festat en hel del, mest jag o Challe, de andra har dukat under;-) Men vi har tagit oss in till Bodrum alla gångerna, innan har vi mest varit ute i Gümbet, där vi bor och har bargatan på gångavstånd men taxi till Bodrum tar bara 5-10 min så det är lätt värt att åka in där. Där får man lite mer posh och stil, och mindre charter;-) Och nu har vi hittat lite olika barer o klubbar där också som är riktigt bra! 
När vi är lediga här så blir det mest stranden, det är nämligen 35-40 grader varmt om dagarna och aldrig något moln på himlen så det är lite svettigt! För någon vecka sen låg det dock över 40 grader och upp mot 45 och det kändes stor skillnad, det var jobbigt! Så nu när det krypit under 40 så hanterar man värmen rätt bra, man har väl vant sig;-) 
Vi har ju mitt älskade Starbucks inne i Bodrum också så varje fredag brukar jag ha stadsrundtur och då har gästerna shoppingtid inne i Bodrum i slutet så när de shoppar drar jag mig till Starbucks och slappar med en kaffe, min fredagstradition;-) Idag körde vi in där och bakishängde när vi tröttnat på stranden. Vi har ju bil här också så man kör runt och är lika galen i trafiken som alla turkarna. 
Bodrumhalvön är annars en himla fin halvö. Påminner lite om Grekland, och Kos ligger ju bara tre kilometer härifrån så det är ju inte så konstigt. Bara vita hus, lag i Bodrum, det får bara byggas vita hus och de ska vara högst 4 våningar höga. En annan sak man tänker på här är att det finns så mycket växtlighet! Trots att det aldrig regnar nu så är det ändå massvis med bougainville, oleander och annat som blommar och är jättevackert. Hör alltså, att jag har lärt mig peka ut både bougainville och oleander. Man lär sig i detta jobbet;-P Väldigt mycket olivträd finns här också, känns bra, får en att känna sig lite som på Sorrentohalvön...
 Ute på en roadtrip runt Bodrumhalvön

Bodrum, med St Peters borgen och marinan!
 
Annars känns det ju fortfarande tungt med Sorrento men jag har iaf börjat tycka om Bodrum lite nu, det är en mysig ort och vi har väldigt kul här! Så ska nog klara mig i Bodrum fram till oktober;-) Våra lägenheter är också väldigt fina och vi bor bara guider i huset, från Sverige, Danmark, Tjeckien och Kurdistan! Hon från Tjeckien är trögare än en ko, men killarna från Kurdistan är där framförallt en som brukar hänga med oss ut ofta, Daniyar. Han ser lite asiatisk ut så man kopplar till Bangkok-tiden när man hänger med honom, myspys! :-P
 Här bor vi, jag på tredje våningen!
 
Igår köpte jag ett par nya skor, alldeles för dyra men jag blev kär... Ett par Steve Madden skor, skyhöga, svarta med kilklack. Men jag fick prutat ner dem 20%! Det är inte varje dag man kan pruta ner Steve Madden skor;-P Med min beslutsångest har jag ju redan varit där en gång och provat dem men inte kunnat bestämma mig. Så nu tog jag danska Stina med mig så fick hon vara smakråd, och det gick ju bra;-)  
Nu ska jag, Jenny, Sara o Challe laga tacos, mumsfilibaba! Sen kommer jag somna som en stock i sängen...

Får inte komma tillbaka och jobba i mitt paradis... :-(

Min värld har vänts lite upp och ner... Tyvärr förstår inte svenskar hur underbart Italien är och bokar alldeles för lite resor dit! Vilket har gjort att de behöver mig här i Bodrum till säsongens slut istället. Att jag inte får åka till Sorrento är som att någon skulle säga till mig att jag inte fick åka hem. För mig är Sorrento som mitt andra hem! Mitt paradis på jorden <3 Så det är en väldigt ledsen guide nu... Det är lite orättvist mot Bodrum dock, det är egentligen ett helt ok ställe. Men inte den typen av guide som jag föredrar att jobba som. Det är lite för mycket käck charter och All inclusive, inte de mysiga bed and breakfast hotellen och resvana gästerna. Alltid kul att vara lite äkta charterguide för en kort period, vilket jag även tänkte med denna sommaren när jag sa ja till Bodrum. Men hade jag vetat då, vad jag vet nu hade jag nog valt annorlunda tyvärr. Jag har jättefina kollegor även här iaf, Sara, Challe och Jenny. Sara och Challe har ja jobbat med innan så det är alltid skoj att jobba ihop igen då:-) Vi hade även ansökning till vinterns destinationer nu i förra veckan. Jag hade väldigt svårt att bestämma vad jag ville göra (jag lovar, ännu svårare än vanligt! Och då e det illa...;-P) men tillsist kände jag att de ställen ja ville till var Sydafrika eller Mexiko. Dock vill alla andra också dit och de tog in bara ett par stycken just för att resor inte säljer lika bra längre, svenskar håller i sina pengar! Så då fick några som är mer erfarna än mig det, jag blev dock stolt att jag ändå fick en rundresetjänst då jag vet hur populära de är, då vet man iaf att de är nöjda med en:-) Jag fick rundreseguide Vietnam med boende i Bangkok mellan rundresorna. Jag älskade ju Bangkok förra året och hade säkert älskat det i år också men jag kände att jag ville göra något annat i vinter! Så jag sa nej och nu är vintern ett oskrivet blad! :-) Planerna ligger på att plugga italienska i Italien samt ut och resa lite. Men även se till att fira en svensk jul! Vad har jag hunnit med att göra i varma Bodrum sen jag kom då, jag har varit här lite mer än en vecka! Igår höll jag min första stadstur, det var lugnt, 32 gäster så det var inte jättemånga heller (ioförsig är jag ju mest van vid rundresor där man har mer runt 15 gäster men men...) Jag var inte ens nervös, slutade jag nästan vara i vintras redan. Var knappt nervös före min första rundresa i Thailand heller, tror jag känner mig så säker på mitt jobb så även om det är ny information så är man lugn! I måndags var jag med Challe på Efesos-tur. Efesos är en utgrävd antik stad. Lång tur, men sån typ av guidning som jag gillar. Utgrävningar är mina favoritställen. Tycker det är så häftigt att man kan gå runt i tusentals år gamla städer och än idag kunna se tydliga minnen från hur de levt! Vid Efesos ligger även ruinerna från Artemistemplet, ett av de sju antika underverken! Så det besökte jag också, som ni ser inte speciellt mycket kvar utav det... Även i Bodrum finns ett av de sju antika underverken, Mausoleet i Halikarnassos! Även det idag mest lite stenar. Det är ju bara Cheopspyramiden som är intakt än idag av de sju. Jag har även varit vid Kolossen på Rhodos, så betat av en hel del av de antika underverken! ;-) Jag hann ju även vara hemma i en och en halv vecka, först några dagar i Stockholm där jag fixade arbetsvisum till Turkiet, fick träffat Malin och Petter, fikat med Susanne, gått lite på stan samt turistat mig lite i Stockholm, t ex såg jag vaktbytet på Stockholms slott;-) Men det var trevliga dagar! Det mest otippade var att jag mitt på Sveavägen i Stockholm springer på Gaetano, en av dem som jobbar på kontoret nere i Sorrento! Han var där på möte, och lyckas springa på en av de tre svenskarna han känner från Sorrento... Han måste verkligen tro att Sverige är ett sjukt litet land;-P Hemma fick jag firat en äkta svensk midsommar! Jag hade till och med blomsterkrans i håret, jag orkade ju inte göra den själv så klart, sitta still och ha tålamod så länge liksom... nja, så Sofia fixade;-) Jag firade dagen hos Emma Hervén med Lina. Och kvällen med kompisar hos TP och Anders. Det var med mat, sång, lekar, dans kring midsommarstången och allt som man ska ha! Riktigt trevligt! Även om jag hade blåmärken som jag inte riktigt kunde härleda var de kommit ifrån dagarna efter... Annars bjöd pappa mig på svensk färskpotatis, det man alltid kan sakna från Sverige! Också fick jag träffat massa vänner. Sista kvällen blev det middag med TP, Linda och Johanna Rahm. Underbart! Ett bra Sverige-besök! :-)

Arrivederci Sorrento!❤

Nu sitter jag på flygplatsen i väntan på att lämna mitt älskade Sorrento för ett tag, alltid lika jobbigt att åka ifrån Sorrento jag trivs för äckligt bra där! Nu har jag några timmars väntan på flygplatsen då det såklart skulle hållas en strejk på motorvägen ut från Sorrentohalvön idag under förmiddagen så inga bilar kommer fram där då, så fick transfern tidigareläggas och klockan sex blev ja hämtad och mitt flyg går först 13.45... Som en glad överraskning så var det min favorit chaufför Luigi (som jag för övrigt varit ute på date med för några veckor sen och som bara snackar italienska!) som kom och hämtade mig! Ja hade fått reda på att det skulle vara "hjärtinfarktschauffören" Enzo, han har fått sitt smeknamn efter hans stora kroppshydda och att han låter som han ska få en hjärtinfarkt när han andas. En transfer med honom tog det ett tag innan jag förstod att det inte var gubbens bakom mig snarkningar jag försökte överrösta i mikrofonen utan Enzos tunga andning...
Men nu fick ja säga hejdå till Luigi också och blev även bjuden på frukost på flygplatsen av honom nu när vi kom fram:-)


Sen i onsdags har jag haft semester i Sorrento! Härligt! Ja o Isabella fick bo kvar i vår lägenhet de extra dagarna också utan problem. I torsdags drog ja ut min vän amerikanen på vandring! Från St Agata till Marina del Cantone gick vi en led ja inte gått innan och som inte vandrades så mkt märkte vi då det var lite klurigt att komma fram på sina ställen. Men det var en väldigt vacker vandring, dock så var vi lite dåligt förberedda! På italienskt vis så äter man ju inte mkt frukost här utan det hade blivit en kaffe bara innan vi gav oss iväg, sen visste vi ju inte riktigt hur vandringsleden såg ut men det visade sig att där fanns inte mkt mer än natur längs vägen så vårt lunchstopp kom först vid kvart över tre på eftermiddagen! Då var vi lätt darriga av energibrist... Dock hamnade vi i världens finaste lilla bukt, på en lite dyrare restaurang La Conca del Sogno där det görs reklam om att kändisar som Bill Gates och andra har ätit. Riktigt god mat och vin körde vi på då:-) över huvudtaget så är det farligt att ha semester i Italien för då blir det ofta att man dricker vin både till lunch och middag... Jag skulle inte vilja ha en "Du är vad du äter" genomgång av Anna Skipper just nu då de vinmängderna nog inte varit att leka med! Så bra det blir lite Italienpaus nu;-) Efter vår vackra vandring tog vi bussen hem.
La Conca del Sogno, himmelriket!


I fredags var jag istället med amerikanen på Ischia, en gammal vulkanö en timmes båtfärd från Sorrento. Där åkte vi buss till ett av de spa som ön är känd för. Eftersom det är en gammal vulkanö så är där många thermalbad. Så vi badade och latade oss och amerikanen råkade beställa in räkor för 70 euro... Tur han har råd med det;-P
Amerikanen är mest en kompis, veckans kärlek har istället setts på kvällarna. Denna säsongen i Sorrento har varit ganska galen vad det gäller kärlekslivet... Skoj, men galen! Finns för många snygga italienare som jag kommer sakna under de två månaderna ja är därifrån nu...
Ja nu har det ju också bestämts vad ja ska hitta på i sommar! Ni känner ju mig, en lugn och ledig sommar är mer än vad jag klarar av... Så idag flyger jag till Stockholm för att under morgondagen gå till Turkiska Ambassaden där och ansöka om arbetsvisum! Det behövdes nämligen en guide till i Bodrum i Turkiet för en blivit sjuk så ja fick frågan om ja ville åka dit. Där jobbar tre guider, två av dem har jag jobbat med innan. Challe i Egypten och Sara på Fuerteventura samt jag hälsade på henne på Santorini i somras. Så när jag fick möjligheten att hänga med de brudarna igen så visste ja att det inte kan bli tråkigt;-) Men nu är jag hemma under midsommar, åker till Bjäre från Stockholm på onsdag (stannar en dag extra hos Malin:-)) och sen beror det på när jag får mitt arbetsvisum när de kan skicka ner mig. Från imorgon ska det ta minst fem arbetsdagar och max två veckor innan det är klart. Ska bli mysigt att komma hem en runda. Träffa kompisar, kela med Humlan, kramas med pappsen osv. Men det kunde ju varit lite varmare... Tar emot att lämna dessa 33 grader vi har här nu mot 14 grader... Förbereder mig på att frysa! Men sen kommer ja ju svettas ihjäl i Bodrum ändå så;-P

I tisdags fick jag och min kollega Elisabet följa med på en utflykt till Salerno och Paestum. Dit har jag velat länge så det var kul att äntligen få komma dit! Salerno var en mysig liten stad och Paestum är intressant med alla sina gamla grekiska tempel. Vi hade en galen guide dock, ganska gammal och han räknade inte hur många han hade med sig en enda gång, det gjorde istället busschauffören innan han körde vidare, han glömde ibland ge mötesplats och tider, och när vi möttes räknade han inte in så alla var där utan gick bara när klockan var dags! Haha tur det var en engelsk grupp för det hade aldrig funkat med svenskar, de vill ha tydlig och precis information vad det gäller allt praktiskt! Jag har aldrig sett en chaufför ta så stort ansvar över en grupp iaf;-P
De gamla grekiska templena i Paestum


Annars har vi ju EM-tider nu! Även i Sorrento har vi spridit de svenska färgerna och hejat när det varit match, har ju inte gått så bra dock... Men kul har vi haft och Sorrentoborna blev roade;-) Såklart hamnade vi på fina festbilder på nätet i vår utstyrsel också, min gamla t-shirt som klipptes om till kjol fick till och med omnämning som sexig!!!



Nu lämnar prinsessorna i Sorrento (som vissa kallar oss här...) för ett tag, ibland förstår man inte varför alla vill vara så snälla mot oss där, med gratis mat, dryck, solstolar m.m. Bortskämda som få blir vi! Det jag har märkt på sistone är hur roligt alla unga tycker det är att vi hänger med så många äldre! Jag har inte tänkt på det innan men vi har verkligen väldigt många gamla gubbar som vänner också! De är helt enkelt snälla mot oss:-) plus att de yngre lätt är lite barnsliga och tänker för mkt på vad andra tycker om dem. Nu har jag dock fått en halvt läskig, snäll men läskig, restaurangägare i 50-60 års åldern som verkar ha blivit besatt i mig...
Beachbabes!


Men men nu sitter jag med samma illamående och tyngd i bröstet som alltid när jag ska lämna Sorrento, jag älskar verkligen det stället!❤


Lever lite galet för att få lite extra action i livet...

Härom morgonen vaknade ja upp till det här! Detta lyckades gå till så att ja träffat en kille på stranden som var född och uppvuxen i USA men med italienska föräldrar. Han var galet trevlig så vi satt och snackade hela dagen. Sen gick vi och mötte upp hans kompisar (vilket i lilla Sorrento ja såklart redan kände till en del av hans vänner..) och drack lite vin. När det var dags att åka och äta något istället kände ja att jag var tvungen att byta om från min strandoutfit först. Dels tittade de italienska brudarna lite väl nedlåtande på mina jeansshorts och linne och sen började det också bli kallt efter att solen gått ner. Så ja lovar att ja ska byta om fort och sen komma ner för middag. Men då ringer pappa och undrar om jag lever (är lite dålig på att skicka livstecken till mina föräldrar när ja är i Italien..) så då hamnar ja i snack ned honom i 45 min! Så en och en halvtimme tog min snabbombytning... Som tur va hade vissa av dem redan ätit o inte väntat på mig, annars hade det varit lite pinsamt!
Sen har vi hängt lite mer: stranden, ätit middagar osv, sjukt trevlig kille att prata med! Och häromkvällen var jag då uppe i hans hus som han hyr när han är här, ligger ovanför Sorrento. (jag liftade upp i en skruttig jobbil med en supersöt liten italienare! Han hette Mark, hade en mamma som var engelska och han hade precis avslutat sin jobbdag som trädgårdsmästare på Capri) Uppe i amerikanens hus blev jag sen avsläppt och i hans hus fick man verkligen den vackraste utsikten över Neapelbukten och Sorrento! Vi gick och åt, drack ett av de godaste rödvin ja någonsin smakat (dock för dyrt för att man lär köpa det själv nångång..) och snackade skit på hans terass till två på natten. Då tyckte inte han ja skulle gå hem då det är smala vägar och dåligt upplysta. Men han har två sovrum extra i sitt hus så jag fick låna ett helt eget sovrum, tandborste och pyjamas! Helt klart godkänd service;) Kände mig som en prinsessa där jag låg först i en stor mjuk säng med massvis med kuddar och sen väcktes jag av en helt underbar soluppgång! Magiskt vackert var det, himmelriket...

Förra onsdagen hade jag och Amanda den längsta transfern någonsin! Kl tre på natten gick vi upp hämtade upp gästerna på hotellet och började köra ner mot Kalabrien och flygplatsen i Lamezia Terme. Fem timmars körväg dit men med en otroligt vacker vy över gröna berg med små gulliga byar instuckna här och var! Speciellt i morgondiset var det väldigt fint.

Påminde om den gamla tv-reklamen "På studiebesök i Bregottfabriken";)

I Kalabrien hämtade vi nya gäster som kom ner och sen var det fem timmars körväg hem igen... Vid sex på kvällen var vi hemma igen, sju gick jag och la mig för att ta en liten powernap innan kvällsmaten, halv sex på morgonen vaknade jag igen, något förvirrad över var jag var, vilken dag det var och ifall jag hade missat jobbet... Längre powernap får man leta efter;)

Nu när vi har så få gäster förra veckan och denna så har vi haft lite mer fritid! Vi har legat en hel del i stekt nere på en av badbryggorna, vi rekommenderar den för gäster och de får ett bättre pris där samt vi får ligga där och sola gratis!:) Annars är det ju dyra badbryggor/stränder här i Sorrento, för inträde, parasoll, solsäng, handduk så ligger priset på 19-22 euro i vanliga fall... Galet e d, men man vänjer sig vid exklusiva Sorrento efter ett tag;)

Lyckobringare! ;-)

I måndags var även jag och Amanda inne i Neapel, gick på Arkeologiska museet som jag tjatat ända sen förra året att vi skulle gå på nångång, det var häftigt men tycker nog arkeologiska museet i Aten som jag var på förra året var bättre! Men något som är roligt här är ju alla "fallos-symboler" dvs snoppar som man grävt fram från romartiden! Det ansågs som fruktbarhetssymboler och lyckobringare och kunde därför ses överallt... även ett annat museum hann vi med där de bland annat visade balsamerade öppna gamla människor så man kunde se hur kroppen såg ut inuti med balsameringen, lite häftigt! Sen shoppade vi, köpte varsin present till varandra; en nyckelring som ser ut som en chilifrukt! I Neapel så finns det chilifrukter som halsband, nyckelringar, dekorationer osv. Det är en lyckosymbol, man måste dock alltid få den för att få tur. Så man får INTE köpa den till sig själv, därav fick vi helt enkelt köpa en till varandra!:)

Neapels kända julkrubbor!

På eftermiddagen lyckades vi dock tappa bort varann... Jag ville prova lite fler grejer i en affär medan Amanda var färdig att gå till nästa, så vi sa vi skulle höras på telefonen sen. När jag ska försöka ringa henne sen har dock hennes mobil tagit slut på batteri.. Så jag hade två telefoner; min egen och vår servicetelefon medan Amanda inte hade nån... Vi gick runt och letade lite efter varandra men det är ju hopplöst att hitta varann i den smeten. Så jag shoppade vidare sen, o efter ett par timmar gick jag för att ta tåget hem, på tåget ringer Amanda. Då har hon tagit båten hem. Jaja, vi kom hem båda två iaf:)


Såklart har vi våra galna festkvällar då och då... Och jag har en förmåga den senaste tiden att känna att jag behöver lite mer action i livet, o då drar jag ut Amanda på farligheter... Häromkvällen när vi var på väg hem efter en utekväll var det som vanligt några killar som kom körandes förbi, saktar ner farten på bilen och ropar "Amore", "bellissima"! Sen frågar dem alltid "vart är ni på väg" Varpå vi säger "hem" och dem börjar gå på att vi ska följa med dem istället så ska vi få se den vackra landsbygden utanför Sorrento... ;-P Och de förstår oftast inte när vi försöker förklara för dem att vi jobbar här och att ajg är ute och går vandringsleder på den landsbygden hela tiden... Oftast brukar vi ju bara dissa dem men ibland hoppar vi med. Som sagt, för att få lite action i livet... Så denna kvällen drog jag med en minst sagt tveksam Amanda! Dessa två killar skulle sen försöka lura i oss att de spelade fotboll i Sorrento, vi förklarade att vi känner en del i Sorrentos lag och även en i Castella Mare som vi har träffat. Då började de gå på att de hade spelat i Roma innan med Totti o gänget. Men vi var inte så lättlurade... Och tillslut kom det fram att dem bara spelar i Massa Lubrenses lilla lag, inte alls nån särskilt hög serie;-P De tog oss upp till den enas hus, som var typ ett stort hotell. Dock var det helt nersläckt och killen hade väldiga problem att hitta var man skulle få igång ljuset på anläggningen. Så vi frågade om det verkligen var hans hus? Jodå det är mitt, sa han. Nej, sa vi, det är din pappas hus. (vilket det är med allt här, killarna säger det är deras fina hus, båtar osv. men egentligen är det ju pappan som äger det) Jaja, men det är ju samma sak tycker de... Tillsist fick vi igång ljuset och blev runtvisade i det stora hotellet vilket brukade ta emot bröllopsgäster och som sagt inte hade några gäster för tillfället. Men det var fint, vi hade trevligt och sen när vi började bli trötta så körde de oss hem. Så man behöver inte vara så orolig över att hoppa in i okända bilar här (vilket vi gör då o då...), gentlemännen gör som man vill och ni vet ju, det är inte så lätt att försöka få Hanna att göra nåt hon inte vill ;-P

En annan häftig grej var härom veckan på min utflykt då vi vandrade Gudarnas Stig, på båten mellan Positano och Amalfi var det en massa delfiner i vattnet som gjorde konster och lekte, häftigt att se! Delfiner kan man se här då och då men det är faktiskt första gången jag gjorde det nu.

Nu är vi då på sista dagarna i Sorrento. På onsdag är det Amandas sista jobbdag, hon ska börja plugga till hösten. Jag, Isabella o Elisabet kör ju igång och jobbar här i augusti igen! Vad jag ska hitta på i sommar har jag fått lite erbjudande på och ska bestämma mig på måndag!:)

 

 

 


Blev nästan arresterad...

Vi fortsätter att jobba på här i Sorrento men dock med väldigt mycket mindre gäster nu de sista tre veckorna till 13 juni! Det är ju ganska dåliga tider i resebranschen nu så de har fått ställa in lite flyg och från nästa vecka ska vi istället åka ner till Kalabrien och hämta våra gäster, en transfer på fem timmar vilket ju gjort att många bokat av. Men de vi har här får istället grym service av oss reseledare;-) Vi får iaf stanna här alla fyra och jobba fram till vi stänger ner för sommaren den 13 juni. Skönt!

Förra veckans ankomst var väldigt spännande, jag hade en ganska stor grupp på 24 gäster som skulle med mig på vandringsresa. När de skulle checka in på sitt hotell stod polisen ivägen! Och den italienska polisen carabineiri leker man inte med... Så trots skrikande halvfulla gäster som var irriterade som få så försökte jag lite försiktigt fråga ut polisen om varför han inte kunde släppa in oss till hotellet. Han sa att dem höll på att utreda en sak men kunde inte berätta vad och att inga fick gå in eller ut. Tillsist fick jag dock komma in med dem bara han fick en kopia på listan på alla gäster jag hade med mig. Så när jag tillsist fått checkat in alla gästerna och klarat mig från att få en smocka av de som var något arga så skulle jag själv ta mig ut från hotellet. Detta var sent på kvällen då vi alltid har kvällsflyg här, jag gav listan polisen ville ha till honom men sen vill han ha en kopia på mitt pass/id också! Jag förklarar att jag inte har någon legitimation med mig just nu och då vill han inte släppa ut mig... Men tillsist efter en lång förklaring förstår han att jag inte bor på hotellet utan bor i lägenhet på andra sidan Sorrento och då slipper jag bli arresterad utan kan försiktigt smyga ut! Tänk om man hade fått sitta i fängelse;-P
Senare fick jag dock höra vad det var polisen utredde om, tydligen hade en man hittats död med en kniv rakt in i hjärtat på hotellet nedanför vårat... Troligen något svartsjukedrama men Italien är ju som det är så här har händelsen tystats ner och utåt sett sägs det vara självmord...detta land alltså! ;-)
Jag har även haft lite fler problem med polisen här... häromveckan tvingade jag min busschaufför att stanna där han egentligen inte fick och efter två minuter kom polisen... Men med blont hår och blåa ögon kunde man blinka sig ur de böterna också;-)
Vädret här denna våren har varit väldigt kallt, jag har badat under en dag i havet bara för att man måste ju! Men det var nog 18-20 grader så det var bara i och doppa sig. Dagarna här är ändå oftast så man går i kortbent och t-shirt men kvällarna tar man gärna på sig långbent... Men det är faktiskt helt ok, speciellt när jag har mina vandringar så är det perfekt väder! Vandringarna går jättebra, jag får mycket beröm från mina gäster och de förra tyckte till och med jag skulle bli politiker vilket är det roligaste jag någonsin hört från en gäst! De känner ens "guide-sida" men hade de känt ens "personliga sida" också så hade de vetat hur mycket jag hatar att prata om politik, aldrig kan bestämma mig för vad jag tycker i diskussioner och egentligen har beslutsångest över att bara välja vilken tandkräm jag ska köpa... så jag dog litegrann av skratt åt denna kommentaren...
På min förra lediga dag var jag ute på en mysig vandring! Jag gick från Sorrento upp till en liten by ovanför som heter St Agata, massvis med trappor och brant och jag hade en förkylning i kroppen så jag var något trött när jag kom upp, men sjukt fin utsikt fick man! På ett ställe blev jag utskälld av två hundar som inte ville ajg skule gå där, men efter ett tag släppte de förbi mig (så klarat mig från hundöverfall detta året;-P) På vägen ner igen var det en man som hade skönsång i ett av husen och förutom honom var det bara nån hund och fåglar som hördes, mysfaktor på hög nivå så jag satte mig där och tog min lilla banan som jag haft med mig. Lyssnade på italienarens skönsång och bara tyckte livet var allmänt perfekt! :-)
Här kan man tänka sig att bo när man blir gammal...

Roar oss åter med Pretty Woman, Sigge, Långemannen, salladskillen och alla andra killarna här i Sorrento!

Nu är jag ju tillbaka och njuter livet i mitt älskade Sorrento! Första två veckorna vi var här regnade det nästan konstant! Kallt var det också, hade fortfarande användning av mina fingervantar från Hong Kong;-)
När vi kom hit så passade vi på att ta oss upp på Vesuvius topp, var ett mål för mig att göra redan förra året så det var skönt nu när jag äntligen fick gjort det! Vi hade okej väder, så man såg lite fin utsikt över Neapelbukten också. Annars häpnades vi över att det var flera grader kallare där uppe (vulkanen är 1281 meter hög) och att det rykte från kratern, vilket var riktigt coolt att se! Tydligen kunde vi se det ganska bra denna dagen för att det var så pass kallt (7 grader sa nån det var där högst uppe!)

En annan dag var vi i Herculaneum, det är den andra staden förutom Pompeji då som blivit begravd under Vesuvius utbrott, det var ett häftigt besök då man kan se att målningar och annat är ännu bättre bevarat än i Pompeji! Men annars är de ganska lika förutom att Pompeji är större och finns mer att se så jag rekommenderar ju Pompeji istället:-)
Jag och Amanda fick även åka upp till den högt belägna byn Ravello där Villa Rufolo ligger där man har en helt otrolig utsikt över Amalfikusten! Det är helt galet vackert.
Som vanligt har vi många galna utekvällar! Framförallt på Filou, det hängs med Sorrentos fotbollskillar, båtägare, kebabbröder, bartenders, servitörer och dem vanliga killarna. Tjejer hänger vi mest med en. Det är en stor dam som heter Fransesca och som tagit på sig rollen att para ihop folk! Hon är sjukt rolig, köper drinkar eller 12% öl till alla! (ölet är franskt och heter typ Doodemon, klår till och med Meistern i Egypten;-)) Fransesca har en kompis som är en gubbe som nog inte har alla hästar hemma men han är roande. Alla leker alltid med hans hår när han är ute...
Som vanligt har vi smeknamn på allt folk här, vissa smeknamn är mer långsökta än andras typ Symaskinen som har ett efternamn som nästan är likt ett symaskinsmärke eller Pretty Woman bara för han är lik en i filmen...eller hela familjen Sigge som har nummer 1,2,3 o pappan på -1... Men det är bra, då fattar inga vilka vi snackar om;-) Vi har dock Långemannen Rosario som är smartare än vi trott o som helt plötsligt sa Långemannen själv o flinade... Hoppsan, sa vi!
På Filou springer det i år också runt en fotograf som tar bilder och lägger upp på en "Nattlivet i Sorrento" sida på nätet, och han tycker nog det är väldigt roligt att vi tre blondiner har kommit o gett lite nya fotokombinationer för han trycker upp kameran i ansiktet på oss varje gång;-P
Annars är det mycket killdrama här som vanligt för oss alla tre, alltid lika roligt;-)
Vi har märkt att jag är svag för äldre skalliga män eller unga muskelknuttar, Amanda gillar bara tunnhåriga killar och "gifte" sig med en av dem häromkvällen! Isabella vill ha en riktig man och satsar på nån fotbollskille.

 

 

Vad det gäller jobbet så är det fullt ös! Vi har ny agent och nytt kontor i år också och därför många nya hotell. Kontoret är väldigt stort och förutom alla människor huserar där även två katter och en enorm hund som jag ibland misstar för en varg när jag i ögonvrån ser den spatsera runt ute på balkongen...
Vi har haft gäster sen förra onsdagen, dem hade sån tur så vädret vände två dagar innan dem kom! Denna veckan har jag min första vandringsgrupp, igår var vi på Amalfikusten och gick Sentiero degli Dei, underbart väder och klart så man kunde njuta av utsikten hela vägen och bara känna hur mycket jag älskar att jobba här, trots att jag jobbat 48 h de senaste fyra dagarna... Efter en vinter i lugna Thailand hade jag glömt hur galet mkt man ibland kan jobba som guide. Det som oroar är dock att det inte är lik bra bokat hit om några veckor, så hoppas folk börjar boka!!!
I år har vi ju också lyxen att vi bor i lägenhet! Så skönt, man kan laga mat (även om vi oftast äter på restaurang ändå, tre söta tjejer får alltid rabatt eller gratis mat;-P), vi har tvättmaskin o man kan ta hem folk till sig, det enda jobbiga är väl isf städningen;-P Vi bor mycket bättre centralt nu än vad vi gjorde förra året också, så livet här är ju som vanligt perfekt!

 


Jag hade nog inte fått en dödssjukdom trots allt...

Nu har jag varit hemma i åtta dagar! Alldeles lagom, hann träffa dem flesta (man hinner ju aldrig med alla men det har jag vant mig vid nu...) och det var ju extra bra att det var Påsk för många har varit hemma och varit lediga!

Jag har hunnit med påskmiddag på Kullabergs hotell tillsammans med Lina, mamma och Hans (blev lite manfall i sällskapet för Per hade match och Sofia tog hand om Humlan som varit på djursjukhuset för en varböld...)
Jag har fått träffa Ingrid och Malin, vi tog en fika på Killeröds café och njöt av den fina utsikten. Jag älskar träffa dem för hur länge vi än varit ifrån varandra tar vi alltid vid där vi slutade förra gången när vi återses och allt är som vanligt:-)
Jag har fått vara och lekt med Katta och hennes lille Zebb. Och gett Katta lite massage för den tunga magen! :-)
Jag är ju billös nu när jag är hemma, min guldiga fara har ju Frida övertagit och kör runt i nu så denna veckan har jag vissa stunder lånat Ullas lilla mini-cooper, det första jag fick i den var dock parkeringsböter... Nya Torg har ju alltid varit gratis att hålla på så jag körde in, tyckte jag såg någon parkeringsautomat men tänkte här brukar det ju inte kosta, tittade i bilen bredvid och den hade ingen lapp så då tänkte jag inte mer på det... Efter fikan med Sara var där dock en fin parkeringsbot som satt o väntade på mig. Ooops! Är rädd jag börjar bli lite väl nonchalant ibland, visst att det är bra att jag inte är så extremt planerande som jag varit innan men jag behöver ju inte gå i Oskar Hervén eller Per Lindström riktning för det...;-P
Jag var uppe i Halmstad en kväll hos Johanna Rahm, vi lagade god mat, hade vindruvor, ost o kex och snackade hål i öronen på varann (som vi brukar;-P) Alltid lika roligt att träffa Johanna, vi är så galet lika! Båda två lider av samma rastlöshet, men hör o häpna! Min rastlöshet har faktiskt blivit bättre i detta yrket, jag kan lite mer leva i nuet nu och inte bara planera vad som ska komma sen, underbart är det! Även om jag har lite svårt för dem där söndagarna fortfarande...
I lördags var jag på påskfest hos kusin Per i Ängelholm. Riktigt skoj, vi var över 30 pers och dem flesta hade jag ju inte träffat på ett tag så det var riktigt kul! Fick lite nostalgikänsla över Markus vix blå snaps och blev överglad när det plockades fram en ask Paradis, och otroligt nog (jag kan fortfarande inte förstå detta) så fanns gräddnougat kvar när jag kom trots att halva var tömd! Hur är det möjligt!?! Gräddnougat tar man ju först... Vi avslutade kvällen på Bahnhof, där såg ut som det brukade men det var trevligt! Träffade både gamla Röglespelare och massör som jag inte träffat sen jag var där och jobbade för några år sen, de tjatade mest om att jag såg så glad ut (antingen såg jag aldrig glad ut när jag jobbade där eller så var det fulla Hanna de såg nu som såg så glad ut;-P), sprang även på gamla ragg och gamla klasskompisar. En mycket trevlig kväll! :-)
TP, jag o Cassandra redo för Bahnhof<3

Det enda som inte varit jätteroligt denna veckan är att jag trott jag fått en dödssjukdom... Det började redan sista veckan i Thailand med att jag fått myggbett som blev helt infekterade, variga och äckliga! Och de vägrade läka hur mycket jag än försökte hålla dem rena, det blev inte bättre när jag kom hem utan snarare sämre. Det började dyka upp nya sår och de blev direkt infekterade, när jag till och med fick i ansiktet var det inte roligt! Men mammas man Hans som är läkare tittade på dem och skrev ut salva och penicillin och sen visade det sig att Cornelia som var o hälsade på mig i slutet och Josse som rest runt med henne innan hade fått samma symptom och det hade visat sig på Cornelia att hela hennes blod var infekterat, det var därför inget läkte. Så jag antar att jag har samma, äter penicillin som gör mig lite lätt illamående, men såren har redan blivit mycket bättre. Så jag kommer nog inte dö nu heller.... :-)
Sen drog jag ju såklart med Lina till Båstad bokhandel och köpte hennes bok, dem skyltade fint med den i fönstret! Sen signerade hon den med "Till min kära damp-syster, så skönt att jag inte hatar dig längre", fint va?;-P Igår hade jag och pappa tävling om vem som läste ut den först. Jag vann :-)
Så, idag bär det ner till Sorrento igen. Mamma ska snart komma och hämta mig också ska vi ha lite kvalitetstid ner till Kastrup. Lite lyx, slippa ta tåg idag. :-) Jag har fått lovat för mig att vi ska ta vägen förbi mitt och Kim Källströms slott i Danmark som jag såg ut till oss för många många år sen! Se så det fortfarande står kvar och väntar på oss tills han och jag är redo;-)

Byebye for this time Bangkok<3

Gud vad konstigt! Idag är det alltså till sist jag som ska åka hem från Bangkok... De senaste två veckorna har kollegor och andra reseledarvänner åkt och det har varit många hejdåkramar och pussar, och nu är det bara jag kvar! På ett sätt känns det skönt att åka sist för då har folket tunnats ut och man kan känna att det är dags för mig också att bege mig härifrån! Men oj vad jag kommer sakna Bangkok, ja hela Asien faktiskt! Denna säsongen har jag ju rest runt som en liten galning här i Asien. Det har varit med Madde på rundresa igenom hela Kambodja, med Aksel har jag åkt med och sett rundresan i norra Thailand, sen har jag ju kört min egna rundresa i centrala och västra Thailand och varit nere på semester hos Edde och Kajsa i södra Thailand! Så Thailand har jag verkligen utforskat... Men sen har jag ju även haft en trevlig VISA-run till Manila i Fiippinerna, gått runt Hong Kong och Macau med Aksel och avslutat i Kuala Lumpur. Denna säsongen har jag även sett basket live för första gången i mitt liv, även om jag varje gång fortfarande sitter och inte riktigt kan komma ihåg om det är tre eller fyra perioder som ska spelas och Nakiea ropar åt mig efter halva matchen "Hanna, don't fall asleep, eyes on the ball"! ;-) Men ändå tycker jag faktiskt att basket har blivit ganska roligt att titta på! Även om det är roligast när jag har Jessica med mig att prata skit med under tiden.

Min största kärlek denna säsongen har ju varit Bangkok. Denna stad som har allt! Rastlösa Hanna kommer inte fram så ofta här, det händer att hon gör det men det är väldigt sällan! Jag älskar Bangkoks shopping, buddhismen vilket gör att alla människorna känns så fina rakt igenom, vi märkte stor skillnad på detta när vi kom till kineserna i Hong Kong eller malayerna i Kuala Lumpur, det var så mycket stress. Här är alla lugna och fina, ingen trängs utan folk väntar på sin tur. Sen får jag ju säg att jag blivit lite kär i Thailands kung också, det är nog ofrånkomligt när man är här. Sån kärlek som thailändarna visar sin kung är helt otrolig, det ser man ingen annanstans. Och den smittar av sig! Och denna roliga kultur, med kontorsfolk som helt seriöst går runt med Angry bird eller Hello Kitty mobilskal (hehe får nog räkna in mig själv i den senare kategorin...), och thailändarnas kontor som sen är överfullt med pennor, suddigummi, linjaler, post its och allt möjligt med olika söta seriefigurer på! Haha man kan inte annat än älska det:-) Klädstilarna sen, jag måste säga att thailändare i Bangkok oftast klär sig väldigt fint, det är mycket posh över det och jag gillar det skarpt! Har inhandlats mycket kläder denna säsongen men packandet verkar gå fint nu för det är många kläder i tunt tyg vilket knappt tar någon plats i packningen;-)
Höjdpunkter denna säsongen går inte att ta ut. Hela säsongen har varit en enda stor höjdpunkt!!
Min underbara Jessica som varit den som alltid funnits i Bangkok medan vi andra ibland smitit ut på rundresor, galna DJ-kvällar med det traditionella Varvet med Johannes i spetsen, mysiga biobesök som oftast kommer spontant och man köper biljetten 10 minuter efter filmen börjar, ingen bryr sig om att se reklamerna;-) Tokiga 4D biobesök med skrik och gapskratt.
Snyggingarna på 4D bio <3

Sen finns det ju anekdoter som man inte kommer glömma heller, som den helgen då jag och Aksel reste och ringde Bangkok runt för att få tag i varsin Iphone 4s! Varje gång det släpptes nya i stan så tog de slut på några timmar och de visste först typ dagen innan om de fick in nya dagen därpå vilket gjorde att man inte riktigt visste när de kom och inte... Så en helg spenderade jag och Aksel åkandes runt på så många istudio-butiker i Bangkok som vi kunde hitta, vi hade inte ens tid att äta vilket gjorde att vi köpte varsin Cupcake i farten och smällde i oss och sen fick vi sockerchock och mådde illa i flera timmar... Efter att vi sprungit runt i affärerna spenderade Aksel nästa morgon med att ringa runt till alla istudios, och då hittade han två som han la undan, det var dock i två olika affärer på helt olika platser i Bangkok så sen åkte vi Bangkok runt för att hitta dessa, så lyckliga vi var när vi väl hade våra Iphones i våra händer! I taxin från butiken satt jag ätandes mango (hade ju inte hunnit köpa nån lunch den dagen heller pga all Iphonehysteri) o ringde direkt till pappa och glömde helt bort tidsskillnaden så en sömndrucken pappa fick höra mina glädjerop över min nya Iphone. :-)
Denna veckan har jag gjort ett besök på -5 Icebar Silom, som ni kan förstå var där sjukt kallt! Jag och Kåre, en dansk reseledare (som även är stylist och frisör och som klippt mig ett par gånger denna vintern:-)) gjorde ett spontanbesök dit häromkvällen, vi var i taxi på väg hem och åker förbi och jag säger "istället för att åka hem och lägga oss, ska vi inte ta ett besök på den isbaren?" Vilket vi gör... När man gick in fick man jackor och varsin Absolute vodka shot. Sen huttrade vi och var lite smått hysteriska över hur kallt det verkligen var med -5 grader, konstigt och känna den känslan när håret i näsan fryser och det kommer rök när man andas... Knappt tio minuter var allt vi klarade där inne sen var vi rädda att vi skulle få bestående frostskador!
Ja mycket har hänt denna vintern... En vinter som till och med, om någon skulle fråga, jag skulle kunna tänka att leva om igen och inte göra något annorlunda!
Sent ikväll går planet från Bangkok, mellanlandning i Zürich och sen landar jag på Kastrup 08.55 måndagmorgon. Sen blir det tåget hemåt! Min flygplansoutfit kommer bestå av vinterskor, mössa och vantar (köpta i Hong Kong för där var ju så jäkla kallt), sen blir det leggings och en klänning, två linnen, en skjorta, två tjocktröjor, en sjal, en jeansskjorta och på toppen en vietnamhatt (tror dock jag inte kan ha mössan då...) Jag hoppas att detta kommer hjälpa mig hålla värmen hem eftersom jag inte har någon jacka...
Nä nu ska jag ut och göra mina sista rundor i Bangkok!
<3

Skvallret från Hong Kong, Macau, KL och Koh Samet;-)

Long time no see...
Detta för jag har haft fullt upp med att resa runt och ha semester! :-D
10 mars var jag nämligen färdig med min sista rundresa och färdigjobbad för säsongen, eftersom vi ändå har kontrakt på lägenheterna till den femte april fick vi välja om vi ville få tidigare flygbiljetter hem eller hålla kvar till de flygbiljetterna de bokat från början. Klart man väljer att stanna här och resa runt lite! ;-)
Så när sista rundresan var avklarad och kontoret fixat åkte jag och Aksel till Hong Kong! Det var ungefär som att åka till en isbox... Satan vad kallt det var. För en som är van vid mellan 30-40 grader så var vi först väldigt förväntansfulla på hur det skulle kännas med kyla (dvs. 12-13 grader), det komiska var att vi kommer ut från flygplatsen, köper bussbiljetter in till centrum och ställer oss att gå på bussen. Först då kommer jag på att vi är ju faktiskt utomhus, varpå vi först då börjar känna efter att det faktiskt är lite kyligare... Men denna kylan känner vi desto mer av de andra dagarna! Det jag inhandlade i Hong Kong var i princip ett paraply, en mössa, ett par vantar och vinterskor! Så kallt var det att gå runt där. Men vi njöt av staden ändå, och vi gick och gick och gick och gick! Jag gillar att ta mig fram till fots när jag kommer till en ny stad för man ser så mycket mer då än om man åker runt. Sen är jag rätt duktig på att följa karta också så det tycker jag också är roligt att roa mig med då;-) Detta ledde ju dock till att mina gamla skador i en bruten fot och ett välopererat knä började värka. Men det var bara att bita ihop och för det mesta gick det bra, bara en dag det var riktigt oskönt att gå nerför trappor, då blev det rulltrapporna;-P Man var ju inte heller så smart att man hade valt de bästa skorna så man får väl lite skylla sig själv.
Men Hong Kong var en väldigt häftig stad, älskar alla höghus! Hong Kong har en del på fastlandet och en del som ö, vi bådde i Knowlon som ligger på fastlandet men vi tog ju såklart båten som kostar fem kronor tur och retur över till Hong Kong Island och gick runt och tittade också. Man kan ju shoppa väldigt mycket i Hong Kong men vid har ju inte gjort annat än att shoppa hela vintern känns det som så vi var inte alls sugna på att kolla köpcentrum och gick därför runt coh tittade på mycket saker. De få gångerna vi kom in i köpcentrumen gick vi dock met vilse där inne...Vi åkte bland annat världens längsta rulltrappa (vilket ajg dock tycker är fusk att den får kallas då den är uppdelad i sektioner...), vi var inne i ett tempel, varje kväll har dem ljusshow nere vid hamnen som vi såklart kollade på! Under 15 minuter flashar och blinkar alla de stora bygganderna på båda sidorna av vattnet, maffigt! Man undrar ju vad det kostar... Vi gick också i Hong Kongs "Avenue of stars" men hittade dock inte en enda "stjärna" som vi kände igen, bara kinesiska namn...
Vi hade också bestämt oss för att ta oss upp i den högsta byggnaden, International Commerce Center som är 490 meter högt och den fjärde högsta byggnaden i världen. Det värsta med höga hus är att du ser dem på långt avstånd men förstår aldrig riktigt hur långt det är att gå dit;-P Högst upp har de ett Ritz Carlton hotell så när vi väl kom fram åkte vi upp dit och åt i deras restaurang, på 103:e våningen satt vi vid fönstret och tittade neråt, trots dimma som ibland gjorde att man knappt såg någonting så var det en häftig känsla. Så fort man skulle gå någonstans kom en servitör fram för att vid varje trappsteg säga "watch the step" och få en att känna sig som en gammal dam men lite söta är dem ändå. Galet var att jag under hela tiden i Thailand inte varit sugen på en ordentlig köttbit, jag blir inte det i värmen. Men nu när vi kommit till kalla Hong Kong var kött det jag helst ville ha! Så en fin oxstek, ugnsrostad potatis och grönsaker, nån lyxig svamp som jag aldrig kommer ihåg namnet på och svampsås satt jag och njöt av tillsammans med Aksel uppe på Ritz Carlton.
Vi klagade dock lite på deras tunnelbana, när man är van vid vänliga thailändare som väntar på sin tur osv så kommer man till stressiga kineser som tränger sig och är otrevliga. Annars gillade vi tunnelbanesystemet och särskilt priserna. Gillar att på de flesta lokala trafikmedel i Asien så är det så billigt! 5-20 kr, beroende på hur långt du ska. Det känns helt ok! Vårt boende i Hong Kong var supergulligt! Boende i Hong Kong är väldigt dyrt så därför hade vi hittat ett tvåstjärnigt hotell som vi tyckte verkade ok o bra i pris, men två stjärnor har man ju inte så mycket förväntningar på men vi blev väldigt nöjda! Det var fräscht, vi fick städat varje dag, gratis kaffe o te, hade tv, gratis wifi och världens goaste täcken (vilket var tur för det var inte varmt på rummet!) Om än att sängarna var stenhårda och rummet så litet så vi fick klättra över varann med ett badrum med frostad glasvägg så man lätt kunde urskilja den som duschade eller var på toaletten så var vi riktigt nöjda! Kinestanten som hade det kunde heller ingen engelska men våra halvdanna paraplyer lagade hon varje kväll :-)
Något som vi hört från de flesta som vi berättat att vi skulle till Hong Kong var att "Åhh då ska ni få äta så mycket god mat!" Vi kunde inte riktigt förstå det här, vad är det för god mat vi skulle äta. Visst att maten var ok men vi hittade inget som vi blev helt galna i. Alla tjatade ju också på deras berömda nudlar så en kväll åt vi på ett kineshak där en massa "locals" åt och där vi tänkte att här måste de ju ha goda nudelrätter, men nej vi blev inte så begeistrade här heller och funderade mer på om det varma vattnet vi fick att dricka till kom från kranen för det smakade så konstigt. Så den goda maten i Hong Kong har jag inte hittat trots att en filippino diskuterat detta med mig långt om länge var man ska hitta den bästa maten där!
Något annat som är väldigt speciellt i Hong Kong är deras byggnadsställningar, Hong Kong känns som staden där de bygger upp nåt nytt hela tiden! Byggnadsställningarna finns överallt och det speciella med dem är att samtliga är gjorda av bambuträ! Känns lite läskigt...
En kväll blev det ett besök på Hong Kongs Hard Rock Café, jag åt min favorit där kycklingquesadillasen som dem inte har i Bangkok, vilket jag fortfarande är lite irriterad över... Också drack vi mojito och lyssnade på liveband, myspys! Det var rätt roligt att lyssna till Hong Kong borna för de pratar liksom en blandning av kinesiska och engelska med sina barn, så en mening kan vara hälften kinesiska ord och hälften engelska lät det som, jättekonstigt!
Det jag såg mest fram emot var ju dock nästan Disneyland besöket! Och åhh vad fint där var, fast det hade ju varit ännu roligare om man haft med sig ett barn eller två, deras miner var ibland obetalbara över sakerna de såg där! :-) För att ta sig dit åkte man ett jättefint Disneyland-tåg med Musse Pigg-fönster. På området fanns det sen massvis att se och göra. Vi blev dock lite oroliga på hur avslappant lediga vi blivit när vi en bit in på Disneyland ser alla gå runt med karta och bannar oss själva lite för att vi inte tåg någon karta vid ingången... Men då hittar vi Kenny! Alla som jobbar runt i Hong Kong och ser kinesiska ut har dock typiskt engelska namn på sina uniformer, lite komiskt. Kenny stod vid den galna berg- och dalbanan som vi åkte två ggr för den var så rolig. Och Kenny var så snäll att han gav oss en karta:-) Sen var vi båda lite småkära i Kenny...
Den galnaste grejen på hela Disneyland var dock i Toy Story delen, där åkte vi leksaksbilen som gick i en loop upp och ner, så ena stunden tittade man rakt ner i marken och andra stunden rätt upp i himlen, varje gång som den var högst uppe och vände kändes det som att magen skulle åka ut genom munnen, sjukt kul! Såklart såg vi också på den stora Disneyparaden som de hade med disneylåtar och alla disneyfigurerna dansandes och showandes uppe på vagnar som gick runt och runt längs huvudgatan. Får en alltid att vilja bli musikalartist...
Sist men inte minst var vi ju tvungna att bli fotade med disneyfigurerna, sen var vi nöjda!
Torget i Macau där marken gjorde en lite snurrig...
Från Hong Kong åkte vi en dag över till Macau, den gamla portugisiska kolonin. Och det var verkligen som att komma till en europeisk storstad! Dock kom vi dit lite senare på dagen än vi tänkt, vi sov lite för länge och var allmänt långsamma och sen när vi gått halvvägs ner till hamnen kom vi på att vi inte tagit med våra pass... Så det var bara att vända hemåt igen och hämta dem och när vi tillsist kom till färjan hade klockan blivit ett på dagen. Men vi fick det bra ändå! I Macau åkte vi mycket lokalbuss runt och kollade, och det var väldigt mycket "vi hoppar på denna så hoppas vi att vi kommer rätt", det var ändå så billigt och inte särskilt stort så mycket fel kunde man inte komma! Och vi lyckades komma dit vi ville rätt bra, vi gick runt och kollade i centrum, åt en bananpannkaka så det kändes som vi var i Thailand igen då dem finns överallt här, Macau är ju också väldigt kända för sina kasinon och ett ganska nybyggt är The Venetian som är känt både för sitt kasino men också för sitt shoppingcenter. Det kallas för "Det nya Venedig" och är byggt inomhus på andra våningen med en kanal genom hela shoppingen och med gondoler som ros fram i dessa av sjungande förare! Mysigt!
På vägen ut sen lyckades vi gå runt och fotografera en del i kasinot innan några vakter kom fram till oss och förklarade att där var fotograferingsförbud... Men vi fick bilder iaf;-) Varken jag eller Aksel fick dock något spelsug...
Efter fyra dagar i Hong Kong åkte jag till Kuala Lumpur och Aksel till Tokyo. Han var sugen på Japan och jag var mer sugen på Kuala Lumpur som jag bestämt jag ville se och även skulle Nakiea vara där samtidigt och spela basket så då kunde jag ju tima in det också:-) När jag kom till KL roades jag väldigt av deras enkla flygplats (fick höra att de tydligen hade en till som var ltie finare). Man gick som i en djurskock in från flyget i en hall som mer såg ut som en lagerlokal. Där fick man sitt visum och sen tog jag mig med en buss in till centrum. Det var jag och en massa malayer på bussen, kände mig något utstirrad... Men till centrum kom jag och med skytrain tog jag mig sen till det hostel jag bokat att bo på en natt innan Nakiea skulle komma dagen efter. Jättefint hostel, jag ahde bokat en säng i en sovsal ihop med femton andra tjejer. Där hade var och en sen ett litet krypin där man drog för ett skynke för sängen när man ville vara ensam. Nybyggt och fräscht kändes det, kände mig dock långt ifrån en backpacker med min lilla packning och lite mer storstadskläder... Men kul var det! I KL gick jag runt mycket igen, kollade in Chinatown, centrum med alla sina shoppingcenter, fikade och kollade såklart på de kända tvillingtornen! Gjorde även ett besök i det stora Times Square köpcentret med sina 10 våningar av shopping. Köpcentret som är så stort så det även rymmer en berg- och dalbana som går runt inuti det. Galet!
Kuala Lumpur var helt ok, kändes på ett sätt som att komma tillbaka till Egypten med alla muslimer. Tyckte dock att männen där var lite obehagliga när man vant sig vid de blyga thailändarna. Var lite väl mycket stirrande på en där det kändes som de ville klä av en med blicken och killar kom fram med sina telefonnr till en varje dag... Men jag tyckte mer o mer om staden för varje dag så tror jag hade kunnat tycka mycket om den också, dock inte så pass som Bangkok;-P Detta var nog sista gången jag träffade Nakiea dock för nu kommer inte han till Bangkok förrän två dagar efter jag har åkt härifrån... :-(
När jag kom tillbaka till Bangkok efter fyra dagar i KL så väntade Cornelia på mig, mysigt att hänga med folk hemifrån! Så vi spenderade några dagar i Bangkok och sen åkte vi till Koh Samet och solade och badade. Härligt! En väldigt liten ö som man snabbt blir rastlös på men vårt mål var ju bara att få lite ordentligt med strandhäng och det var det alldeles perfekt för med sin vita fina strand:-) Så nu är toppbrännan nådd;-P
Igår åkte tyvärr Cornelia hem... Och nu lämnar dem en efter en, Jessica och Madde har åkt, Aksel åker på tisdag, Victor och Carro på fredag och sist kvar blir jag som åker hem den 1 april...
Vad har annars hänt här för spännande!
- Jag har köpt skumtvål! Sånt löddrigt tvål har jag alltid velat ha så nu har jag mitt egna hemma, och tydligen är det själva förpackningen som har något rör i sig som gör det skummigt så jag funderar på att ta med förpackningen hem så man kan fylla upp den efterhand den blir tom;-P
- Jag har varit med och spelat in en kortfilm! Johannes som gjort en anti-mobbningsfilm där jag och Aksel är med och spelar uttråkade elever. Ev. ska BRIS ha den som reklam så vi får väl se... ;-P Lite roligt var det iaf, de tog även med en scen där läraren råglor på mina bröst vilket vi alla tycker är väldigt komiskt i det hela;-P Vill ni titta på den har ni den här: http://www.youtube.com/watch?v=CquRBOTKiHw
- Linnea som jag hängde med nere på Koh Lanta har varit här uppe och hälsat på. Vi gjorde Kao San, shoppade och annat trevligt! Alltid roligt med reseledarbesök, man pratar alltid i munnen på varandra;-P
Så nu går jag snart in på min sista vecka i denna underbara världsdel! På morgonen 2 april landar jag på Kastrup så då bör alla tågresenärer passa sig för en som kommer vilja snacka hål i öronen på morgontåget (alltid svårt med att vänja sig vid de lugna svenskarna där i början... ;-P) Och sen ska jag förgylla tillvaron på Bjäre till 10 april då det ska dras till Sorrento! :-)

Sisters of Sweden-besök!

Jag har haft besök! :-) I veckan har systrarna varit här, kom i tisdags då de redan innan spenderat en knapp vecka nere på Koh Lanta hos Edde och Kajsa. Nu var det min tur att visa dem Bangkok, och det handlar ju om en hel del man ska hinna med!
De har bott hemma hos mig i lägenheten och det har varit riktigt myspysigt, även om jag var på lite bitch humör första dagen. Men sen ordnade det till sig, även om jag den senaste veckan har fått tillbaka lite av mitt ökända temperament som har varit lite lugnare ändå de senaste åren tycker jag... Vet inte vad som håller på o hända! ;-)
En av kvällarna hade vi megamysigt Skypesnack med pappa och Per, det var kvällen som jag ätit lite många russin och blivit lite väl speedad. Men efter lite hoppande i lägenheten och babblande på skype så kom jag ner i varv lite till sängdags. Måste vara russinen alltså, hänt en gång förrut, och då snackar vi extrem överskottsenergi mina vänner!
I torsdags fick jag ny rundresegrupp så systrarna var med mig på Bangkoktur runt med gästerna på fredagen, tempel, thaisiden, flodtur, shoppingcenter med benvaxning- allt hanns med! Vet dock inte vad som flugit i thaibruden som vaxade mina ben, snabbare än någonsin förr i detta landet, knappt en timme! Och hon hade en väldigt hastig taktik som inte var den skönaste... Verkade nästan lite frustrerad, men jag hade bråttom så det var iaf bra det gick fort!
Sen kollade vi våran favorit som vi snart kommer ha gått igenom alla filmerna på, 4D-bion!! Var ju tvungen att introducera Lina och Sofia i denna värld. Så vi såg med Aksel och Johannes tre stycken filmer på raken... Denna gången satt jag i baksätet på berg och dalbanan, lite lättare att trilla av då märkte jag men annars är det ju läskigare framförallt vid skräckfilmerna att sitta i främre, för då känns det verkligen som dem når dig när de sträcker ut händerna från bioduken... Ja, bästa stället är det! Blir dit snart igen, det jag hoppas mest på är att alla filmerna som det står "coming soon" på hinner komma ut innan jag lämnar Bangkok den 1 april... :-S
Sen åkte vi med Johannes och Aksel till Silom och Soi 4, dags för gaybar. Min mobil hade ju batteriet dött på precis när jag håller på att bestämma date för kvällen, hade ju basketbesök! Jobbigt eller... Så jag hoppade in i baren och fick hittat kontaktuttag, alla gaykillarna skrek love you, av någon anledning... och ville låna ut telefon till mig så jag skulle kunna ringa min date! Men i dagens samhälle kan man ju inga telefonnummer utantill så jag fick vänta tills mobilen laddats tillräckligt för att vakna till liv ;-) Men sen fick allt löst sig till det bästa...
Ja tog ju så klart även mina systrar till flertalet köpcentrum! Terminal 21 var även deras favorit...På Hollywoodvåningen hittade vi Star Wars, och vem vill inte testa vara med där! Men jag vet, jag smälter bra in, så titta noga... ;-)
Förutom gaybar så visade jag även gayvärlden på DJ, och deras show, Johannes introducerade dem även i "Varvet" dvs. då man tar en runda runt DJ och spanar snyggingar. Jag drog ut dem i all möjlig trafik, skytrain, lokalbuss (som vi inte ens behövde betala de 2 kr som biljetten kostar för utlänningar på utan blev behandlade som riktiga "locals" ;-)), båt, taxi, gåendes... Vi besökte ett tempel som skulle vara häftigt för de hade sköldpaddor man kunde leka med, tyvärr en besvikelse då sköldpaddsdelen var avstängd för renovering och skulle så vara under några år enligt munken! Typiskt detta land... Men då fick vi istället varsin blomma av en taxichaufför, det var ju ändå dagen efter Alla Hjärtans Dag, som i Thailand istället firas hela februari som en "love-month" Helt galet vill jag lova! Eller vad tycks...
Och med det misslyckade tempelbesöket fick jag iaf chansen att äntligen åka bts från vår slutstation. Jag och Aksel har sagt att tänk om man skulle åka dit nån gång, där kanske finns nåt vi missar på de fyra stationerna vi har efter vår hållplats? Men efter att nu ha kollat så kan jag säg att det behöver vi inte oroa oss för :-)
På CentralWorld har dem i helgen haft värsta coola eventet! Sumobrottning, riktiga sumobrottare har kommit hit från Japan för att bjuda på match, så klart till kungens ära. Biljetterna var ju slutsålda men vi fick se sumobrottarna när dem gick igenom köpcentrumet i sina fina kimonos och sen såg vi en del av matcherna på storbilds-tv. Helt sjukt komiskt! Och sen bjöd ju såklart de tre systrarna Arvidsson också på underhållning för thailändarna :-) De hade satt upp en matta och hade sumodräkter till utlåning. Ingen av de blyga thailändarna vågade ju prov på detta men när vi fick höra att det var gratis nappade vi direkt! Jag brottades först mot Sofia, bäst av 3 och såklart tog jag hem segern med 2-0... Alldeles för lätt, så för att Lina skulle få lite match fick hon möta Sofia. Och där vann Sofia så vi vet ju hur styrkan är delad i vår familj... Men ojojoj vad kul det var! Tydligen var det rätt svårt att rulla sig upp när man ramlat omkull men det fick ju jag aldrig erfara ;-P hehehe... Film har jag på min sida på facebook över detta, här kommer bara bild :-)
Lördagkväll var sista kvällen, då hade jag inte varit hemma om sen fredagen men med nyinköpta kläder på Forever21, där man inte kan gå in utan att få med sig något ut... och min älskade Jessica som skickar och säger att hon råkar ha en engångstandborste liggande som hon kan ta med (hur ska jag kunna leva utan henne sen...) så blir jag fräsch som en nyponros till vårt tittande på basketmatch med efterföljande Hard Rock Café mat! :-) Sen fick det hem och packas, vissa grejer skulle jag ju skicka hem i Sofias väska, det ahr ju shoppats lite way too much här nere... och söndagmorgon skulle jag åka på rundresa så det behövde det också packas till.
Nu är jag som sagt på rundresa igen, idag har jag återsett mina apkompisar som jag bråkade om en plastpåse med förra veckan och på onsdag ska jag återse Alexandria, boaormen på 1,5 meter och 13 kg som jag bestämt mig för att krama förra gången jag var där, så det gjorde jag! Och den kramades tillbaka, men inte för hårt som tur va:-) Sen tvingade jag även min skärrade lokalguide att hålla ormen... Annars blev jag överlycklig när kassavachips-mannen var tillbaka på tåget (han var försvunnen förra gången så nu har jag köpt på mig ett bra lager utav kassavachipsen!) och har även hittat en ny favorit i den konstiga efterrätten Ma Hor som är en ananasbit med en kula ovanpå som är gjord av en blandning på fläskkött och jordnötter och där på nåt grönt blad av nåt slag och en chilibit, låter galet men smakar helt underbart!

En liten bit av Manila...

Jag kom iväg på Visum-resa eller Visa run som det så fint heter i förra veckan!
Hastigt och lustigt bokade jag en biljett till Manila, Filippinernas huvudstad i tisdagskväll och åkte på onsdagen.
Där bodde jag hos Nakiea, en av våra basketkillar som vi träffade när de var i Bangkok på turnering i mitten av december. Ni vet de där långa, mörkhyade amerikanerna på 2,09 som vi hängde med;-) Han spelar för Filippinerna så jag passade på att ta min visumresa för att hälsa på! När jag kom till Manila, hade han match så hans "homegirl" hade fixat skjuts som väntade på mig och som skulle ta mig till basketarenan. Jag gick runt där ett tag och letade innan jag fattade att alla som inte tillhörde hotell väntade tydligen på ett annat ställe... Dock ville alla hotell försöka få med mig och ropade Goldie Hawn efter mig, jag kan säg att blondiner var inte så vanligt i den staden märkte jag...Men när jag kommit dit såg jag en skylt med mitt namn direkt, såklart amerikanskstavat med H på slutet! Och där stod en glad filipino som hette Alex för att skjutsa mig. På vägen fick jag lite seightseing och guidning av honom och svar på alla mina frågor om staden! ;-) Och så klart hann han med att bjuda ut mig också...
Blondiner är som sagt inte så vanliga i Filippinerna, och även blåa ögon får ju gott om kommentarer och blickar och när man går runt med en mörk, extremt lång man också så vet jag inte vem av oss som fick mest blickar. Vi var som djur på zoo bägge två! ;-P
Hans match som jag kollade på när jag kom visades sen på TV och då kunde jag rätt snabbt hitta mig själv i publiken, den enda blonda i hela arenan...
Jag stannade i Manila till lördagen och varje dag hade han ju träning så då roade jag mig själv några timmar, mest shoppandes ;-) Det var ännu billigare än i Thailand... Och han bodde bredvid Eastwood mall, som man inte kunde klaga på! ;-)
En eftermiddag var vi på spa, helt underbart! Vi tog twinmassage då man hade två massörer var på sig. Så medan en jobbade med benen var den andra på ryggen! Skönt, men föredrar ändå en massör bara, det är lättare att slappna av då. Massagen var en blandning av svensk klassisk massage, japansk shiatsumassage som är en form av tryckmassage och filippinsk massage som påminde en hel del om thaimassagen. Men det var skönt, det var det! :-) Bland deras pooler hade de också världens godaste te att bjuda på! Pepparkakste, riktigt gott. Jag svepte i mig flera koppar...
En kväll var vi på bio, såg den nya filmen med Mark Wahlberg, helt ok. Sen kollade vi på en serie han hade hemma som heter The Event och som jag efter detta har blivit väldigt fast i! Handlar om lite övernaturligt och aliens och sånt, lite som Fringe jag följde förr i Sverige. Hann ju dock inte se klart alla avsnitten så måste nog ladda hem denna...
Något som är grymt irriterande i Filippinerna är att de är överdrivet väluppfostrade. De säger "mam" eller "sir" efter varje mening. Dvs. kommer du in på ett fik så låter det typ
" Hi mam, what can I do for you, mam?"
"Would you like it hor or cold, mam?"
"You want to pay with cash or card, mam?"
Något enerverande... Och ännu mer är det att när man går i affärer och kollar på grejer ska expediten gärna gå en meter bakom en och så fort man rör en grej säger hon vad det är. Även om man ser exakt vad det är... "its a pen, mam.. its a book, mam... osv. ni förstår att det är lite jobbigt!
Eastwood, Manila

Sen är det rätt roligt och hänga med amerikaner, för de är så typiskt amerikanska! Äter peanutbutterjelly sandwich (som jag inte ens visste vad det var) och älskar onyttig mat, en kväll lagade han mat och jag har aldrig sett nån göra så mycket grejer emd en köttbit, den panerades och lades i ett hav av olja för att kokas! Men det blev ju rätt gott, även om man blev illamående om man åt för mycket av allt det feta, vilket han råkade göra.. ;-P Jag kan säg att äter du tillsammans med en basketspelare som är lång som ett höghus så känns det som du inte äter något i jämförelse, jag hade blivit mätt bara på all drickan han häller i sig. Han både äter och dricker minst 3 ggr så mycket som mig, ja dricker gör han nog ännu mer... Något som man märker stor skillnad på mot svenskar är att amerikaner är väldigt duktiga på att klaga på nåt som de inte gillar på restauranger, medan vi svenskar ofta är tysta, och istället visar vårt missnöje med att itne gå tillbaka till restaurangen...
Men jag hade faktiskt en riktigt bra visa run i Manila, även om Nakiea var lite dålig på att visa mig runt i staden, lat man helt enkelt! Men jag fick gjort och sett en hel del ändå tycker jag.
När jag kom hem blev det att träffa min underbara Ving-Jessica. Till Bangkok hade nämligen även andra basketkillar kompisar kommit! Turneringen i december hade ju lag från hela Asien så vi har vänner lite här och var nu;-) Igår var det Singapore Slingers som kommit hit för att spela, så vi var och kollade på deras match, jag fick guida taxichauffören till arenan med googlemaps på min nya Iphone, har två bebisar nu - min italienska Capri-klocka och min vita Iphone 4s ;-) Hur levde man livet innan iphones tid? ;-P
Efter matchen kände vi oss som kändisar då alla thailändare blev skogstokiga över våra blonda hår och blåa ögon och kom fram och hälsade på oss och ville fotograferas med oss... Klart man ler och ställer upp ;-) Här är dem inte som i Egypten där man blev utlagd på nätet som deras flickvänner om man ställde upp på foto med någon arab... Sen blev det ut på party med Singapores basketkillar, som blev det vildaste på länge och ska arkiveras och läggas på hyllan ;-) Om tio dagar blir det baskettime igen då Nakiea kommer hit för att spela match ;-)
En annan sak som jag ej får glömma är ju vår nya hobbie i Bangkok! Johannes introducerade 4D-bion för oss! :-) Den hittar man på Siam Square, dvs. mitt i centrala Bangkok. Där står det en liten bod, ser det ut som! I denna boden finns det en berg och dalbanevagn med fem säten och framför en bioduk. Sen får man välja bland många olika filmer, vi valde skräck första gången och andra gången bara vanlig berg- och dalbana. Sen får man ett par glasögon och får ta plats i stolarna, boden stängs och din åktur på cs 5 minuter börjar! Under denna åkturen ser allt ut att klättra ur duken och komma mot dig, (pga glasögonen då..) Samtidigt rycks vagnen du sitter i fram och tillbaka som en berg och dalbana! Det sprutas också lite vatten på dig mellan varven;-) Skräckfilmen var sjukt läskig kan jag säga. Vi satt och skrek oss igenom den! Skoj men läskigt! Men denna korta åkturen på fem minuter gav en sån adrenalinkick så ett sånt åk kommer vi ta då och då :-)

Det kan tydligen jobbas hårt i Thailand också...

Ojoj, nu har jag faktiskt börjat jobba på riktigt! Min första rundresa är avklarad och är halvvägs inne på den andra. Och får säga att det känns att man börjar bli "gammal i gemet" ;-) Jag har inte varit nervös, inte ens när jag kommit på ställen som jag observerade i november och inte riktigt kom ihåg hur de såg ut, eller när jag åkte och visste jag skulle passera ett saltfält men inte riktigt kom ihåg hur ett saltfält såg ut.. ;-P haha men jag hittade det också, jag lovar man kan känna sig riktigt klok i detta jobbet! Och helt plöstligt märker man på gästernas frågor att man har svar på i princp allt! Det är mycket man har lärt sig om Thailand sen oktober... Vissa thailändska traditioner eller beteenden som man nästan glömmer förklara för gästerna då man själv har blivit så pass van vid det!
Och åhh vad skoj det är att ha kommit ut och guida igen. Och ikväll märkte jag även att jag har börjat tåla mer och mer stark mat! Mat som jag inte tyckte var särskilt kryddad sitter gästerna och ojar sig för. Och jag som egentligen anser mig vara klen på stark mat... Något som jag dock känner att jag inte haft på ett tag är norska gäster! Norskan har ju alltid varit min akilleshäl, men i somras tyckte jag ändå jag fattade det mesta. Men nu är det illa igen... Dock är det redan bättre denna turen mot förra veckans, tror dem hade extra konstig dialekt de förra;-)
Och hör och häpna var det en norrman igår som frågade om jag var norsk!!!!! Jag började skratta... Men tydligen låter Båstad-dialekten lite lik Haugesund-dialekt, intressant! Man kan tas för både norsk och dansk tydligen ;-)
Vad hittar vi på på rundresorna nu då...
Kort och gott, jag lotsar runt dem i Bangkok längs tempel, shoppingcentra, thaisilke och Chinatown. Sen tar jag dem till Ayutthaya och kungapalats och gamla tempelruiner, imorgon åker vi nu mot Kanchanaburi och så ska vi besöka alla minnen från Dödens järnväg som byggdes under andra världskriget, museum, Hellfire pass, åka längs järnvägen (och köpa asgoda kassavachips glaserade med chili, jag älskar dem! Måste köpa på mig en hel hög imorgon då jag inte ska dit på tre veckor sen :-S) Besöka krigsfångarnas kyrkogård, åka flera turer längs floderna i olika typer av båtar, få bortgnagt död hud på fiskspa, kelat med leopardungar vid River Kwai-bron, shoppat underbara kokospannkakor på flytande marknaden och nästan bli bestulen på min vattenflaska av aporna i Petchaburi.  Kan man ha det bättre? ;-) Och idag upptäckte jag att vårt hotell i Ayutthaya har gratis powerplate på gymmet! Det brukar ju alltid kosta extra att använda i Sverige men här var det bara att vibrera på! Jag körde en kvart och nu får vi väl se om det känns något i kroppen imorgon.
Det enda som grusar njutningen här lite skulle väl vara världens värsta folk... Om man bara kunde slänga tillbaka alla ryssar till sitt land igen och låsa in dem där, ja jag är ledsen det är lite hets mot folkgrupp men det är befogat... Och har inte mött något folkslag som tycker om att jobba med ryssarna, sist på fiskspaet satt jag och en högst feminin thaikille med rött läppstift och spydde galla över ryssarna. De måste lära sig att uppföra sig!
På tisdag ska jag försöka med uppgiften att kombinera reseledaryrket med studier, jag börjar då högskolan! Italienska på distans. Än så länge går det mesta min väg, förutom att datorprogrammet jag ska vara uppkopplad till vill krångla då jag inte har den bästa täckningen på alla ställen jag är på under rundresan. Men annars har jag fixat böcker, beställde från nätet och skickade till mamma och sen skickade hon det vidare hit. Pappa har skickat in betyg från KY-utbildningen i Orsa och jag har nu fått godkänt för att få CSN bidrag :-) Så ja, nu är man delvis i skolbänken igen;-) Jag har ju även fått reda på att jag ska tilbaka till mitt paradis och jobba i sommar, Sorrento. Med samma kollegor, kommer bli lika udnerbart detta år! Sen får vi se vad jag hittar på högsäsongsmånaderna när vi har Sorrento nerstängt. Om jag kanske kan hålla mig ifrån reseledarjobb då, kanske massera lite istället, eller bara resa lite... vi får se!
Annars vet jag inte vad jag hade gjort förra veckan, men tydligen nåt för värre dagar får man leta efter! Började i torsdags med kort flygförsening, gäster som inte fått mat, jag som inte hann äta på hela dagen, restauranger som hade missat vår bokning, restauranger som var sjuuuukt långsamma... Sen höll sig fredagen lugn jobbmässigt. Men så fort jag kommer hem visar det sig att vaktmästaren varit i min o Carros lägenhet för att laga vårt varmvatten som gått sönder, och när han gått så låste han båda låsen på dörren och vi har bara nyckel till det ena... där stod jag ursvettig i uniform och var tvungen att åka en timme senare till Jessica för att köpa flygbiljetter till Filippinerna (måste ut ur landet och förnya mitt visum snart nämligen...) Jag kunde iaf låna duschen hos Aksel och en klänning av Madde. Men när jag väl kom iväg hamnade jag i världens taxikö så kontoret jag och Jessica skulle till för att boka hann stänga. Och sen märker vi även att skatter och avgifter tillkommer på våra "billiga" flygbiljetter, vilka är på tusen kronor! Direkt blev de biljetterna ganska "obilliga..." Helt förstörd ligger jag och gnäller några timmar i Jessicas säng innan jag bestämmer att vi måste ut på en ordentlig festkväll, det måste väl gör en på bättre humör! Så jag lånade lite kläder av Jessica, och innan Carro kom lyckas de äntligen få tag i vaktmästaren som kan komma och släppa in henne i vår lägenhet (tog bara 3 timmar...) så då slapp jag gå ut i jobbskorna och kan få laddaren o rädda min telefon som såklart höll på att få slut på batteriet. Och med mycket redbull vodka tror jag att livet lyckades vända! Vi körde ren tjejkväll med en mix av Solresor, Ving, Fritidsresor och Nazar :-) Men efter ett tag behövde vi lite manlig flavour så då hängde vi med ett stort gäng australiensare. Perfekt kväll blev det, slutade först halv 6 på morgonen. Sen väcktes jag av vaktmästaren igen vid 10, då hade de äntligen fått fixa grejen som behövdes för att byta ut varmvattenspumpen så efter hamrande och borrande i 1,5 timmar fick vi äntligen varmvatten! Och där efter tycker jag livet bara gått min väg igen... Inga fler "rövens dag" nu, tack!

Filippinerna ligger inte helt på is än, hoppas på att hitta bra biljetter. Annars är Kuala Lumpur eller Singapore också heta mål... Visumet måste ju förnyas i vilket fall som... Jobbigt dilemma ;-) Men nu ska vi gå på att fira in det kinesiska nyåret! Imorgon och fem dagar framåt firas det här i Thailand, nu ska vi in i drakens år!

Norra Thailand - Bangkok - Södra Thailand, allt på en vecka!

Efter min rundresa runt i norr med Aksel och company har jag fått se mycket av det "äkta" Thailand. Cyklat runt i byar där invånarna vinkar glatt och tittar ut en ordentligt och besökt bergsbyar där de fortfarande lever så enkelt och inte heller är vana vid att se massvis med turister hela dagarna utan tycker det är jättehäftigt att få se sig själv i den lilla manicken som kallas kamera efter att man fotograferat dem. :-) Vi var även över en snabb runda i Laos där jag fick smakat på tigerpenissnaps, ormsnaps samt ginsengsnaps. Tigerpenissnapsen gick helt klart hem som vinnare av minst äcklig... Men det ska tydligen vara väldigt nyttigt, kineserna använder det som medicin.
Jag skaffade mig en väldigt mysig vän...
Och jag fick skaffat mig en helt ny familj! ;-)

Efter kylan i norr var det sen underbart att komma ner till mitt underbara Bangkok igen! Där stannade jag bara precis över nyår, sen åkte jag söderut på till Koh Lanta på semester med stor kusinträff.
Nyår firades iaf i Bangkok. Blev lite improviserat. Det var jag, Aksel och Carro som var i Bangkok av vårt team, de andra var på rundresa. Så vi tog lite mousserande i våra fina Hello Kitty-muggar och gick ut och åt den billigaste nyårsmiddagen jag någonsin haft! Vi orkade nämligen inte gå så långt utan vi skulle testa en restaurang som precis hade öppnat på gångavstånd från oss där de nämligen håller på att bygga ett nytt shoppingcentrum. Vi hade hört från några svenksa grannar vi har på River Heaven att där skulle vara gott. Så vi traskade dit, fint uppklädda från topp till tå för att höra att där var fullt. Så istället tog vi marknaden de hade öppet bredvid. En matmarknad som kändes lite åt festivalstuket till! Där gick vi runt och försökte bestämma oss vilket stånd vi skulle köpa från. Slutade med lite olika varianter. Där satt vi sen som enda icke-thailändare och åt, väldigt mycket mer uppklädda än de andra omkring oss, en middag som för mig slutade på 40 bath (8-9 kr)... ;-)
Tillsist tog vi oss in till Silom och DJ's där Johannes hade efterlyst oss länge, sen hade vi en skoj nyårsfirande bland alla killar. På tolvslaget släpptes ett moln av ballonger ner på oss, dock så såg jag inte till så mycket fyrverkerier så de skjöts iaf inte upp där jag var... Men framåt kvart i ett kände jag mig färdig med gayvärlden för denna kväll och åkte hem, nöjd då jag visste jag hade mycket jobb att hinna med på söndagen innan semestern skulle börja på måndagen.
Gott Nytt år önskar Carro och Hanna på tolvslaget, dränkta under ballongregnet ;-)

I måndags bar det som sagt till flygplatsen, okristligt tidigt! Kvart i fyra på morgonen (natten?) ringde klockan. Jag har ju alltid sagt det, ska man flyga vill jag iväg tidigt så inte hela dagen går år till att transportera sig... (Istället får man dras med att vara sjukt trött den dagen...) På Krabis flygplats blev jag lite lurad. Sjukt trött som jag var orkade jag inte riktigt förstå vad de 300 bath extra jag skulle betala skulle gå till och sen märkte jag att jag inte ens fått nåt kvitto på att jag betalt dem. Smått sugen på att strypa den thailändska damen där, men sansade mig efter ett tag och kom fram till att 70 kr kan jag nog klara mig utan... Blev dock en väldig omväg jag fick ta till Koh Lanta, så här i efterhand kunde ajg ju varit lite smart och kollat upp lite mer om hur man skulle ta sig dit men men, det är ju inga stora summor man lägger ut här ändå. Framåt ett var jag iaf framme hos familjen Robertsson! Överglad att se fina släkten :-) Sen har vi haft en aktiv vecka, Kajsa vet ju hur lätt jag kan bli rastlös så hon såg till att hålla mig aktiverad varje dag! ;-) Vi gick till gymmet och tränade, var ute och testade på stand up paddle surfing. Riktigt kul! Men svårt, jag har lite svårt med det där när man ska svänga, när jag svänger vill jag att det ska svänga direkt (som i en bil) men här får man ju vara lite förutseende och svänga i tid, annars kan jag berätta att man är ganska nära att kantra på klippor i vattnet... ;-P Men vill gärna göra det igen o igen o igen... Synd man inte bor närmare havet i Bangkok, tror inte det hade funkat att börja med sånt på floden... ;-)
Vi spenderade ju såklart mycket tid på stranden, i havet eller vid poolen. Underbart! Kändes att man hade riktig semester och kunde koppla av. På hotellet nedanför från där deras hus ligger var vi en morgon på vattengympa, efter det fick jag både finger- och tånaglarna målade av en ursöt nagelfröken som kallades Fröken M. Hundratalet mönster fanns dock och välja på och gillade man ingen av dem kunde man komponera ihop ett eget så med min beslutsångest tog det ett tag innan jag tillsist bestämt mig, men fint blev det. Blommor på fingrarna och leopardmönstrat på tårna. Hoppas det sitter i veckor :-) Detta var även min stora dag, min namnsdag, så jag tyckte att jag skulle få lite fina naglar i present!
ehm, ja kanske lite svårt att se hur fint det är på långt håll men jag lovar, det är sagolikt fint! Och man blir lite sugen på att byta jobbbransch, jag ahde nog aldrig haft tålamodet dock...

En dag hängde jag med Linnea, som jobbar för Ving på Koh Lanta och som jag träffat då vi jobbade samtidigt på Fuerteventura. Vi körde ner lite döerut på ön och besökte en grotta. Var lite värre träningspass än vi hade tänkt... Och söta som thailändare är så förklarade dem ju endast turen med "you go to the cave, 30 minutes to get there and 30 minutes back, and then 1 hour in the cave, so 2 hours, Ok?" Yes, sa vi och betalade. De nämnde ju såklart inget om att vi skulle klättra bredvid ett litet vattenfall i djungeln för att ta oss till grottan och sen i grottan skulle vi ta oss in genom en jätteliten öppning och ta oss ut genom en ännu mindre öppning, vilket gjorde att vi fick åla oss ut och skitig var bara förnamnet på vad vi var... Krävs många tvättar av Vanish innan dessa kläder blir användbara igen känner jag... :-S Varmt som satan var det inne i grottan också, har aldrig varit så svettig tror jag, det bokstavligt bara rann av en! För två så vältränade brudar som mig och Linnea gick det ju toppen ;-) Men för en annan familj som var med på samma tur hade guiden lite mer problem, en fastnade nästan med magen i öppningen man skulle åla sig ut från grottan, den andra tappade sina glasögon som jag lyckades hitta och den tredje vågade inte ens gå in i grottan... Och ungen i familjen var mest besvärlig och ojade sig över ormar hela tiden. Efter vårt tråningspass i grottan där man fick jobba ordentligt för att ta sig runt de olika trånga gångarna där inne var vi helt slut och åkte till stranden och slappade.

Sen hade jag även turen att kusin Per även var där på semester med sin Lina nu så det blev stor kusinträff med middagar och strand eller poolmys. Vi tog oss runt i familjen Robertssons egna tuktuk, jag blev väldigt nöjd då de även hade en hjälm till mig att låna, en riktigt fin rosa en! Så den åkte vi runt med, till restauranger (i Thailand äter man ju alltid ute, blir billigast så nästan), stranden och ner en bit på ön för att besöka Old town, en gammal fiskeby. Vicki hade bilstol i (eller tuktukstol får man kanske döpa den till här) och var så söt med sin snuttefilt, som vi dock fick jaga längs vägen en gång när den hade råkat flyga iväg... Det var kul att se hur mycket Vicki hade förändrats sen i somras, nu var det babbel hela tiden på den lilla damen! Jag sov ju på soffan ute i deras tv-rum också så varje morgon väcktes man av en stort leende Vicki och så skulle det tittas på film! Som tur var fick jag henne att variera det rätt så mycket så vi fick olika filmer varje dag. Så jag har morgonmyst i soffan med Vicki, dockan Olle och gula teletubbisen till Barbie, Hitta Nemo, Smurfarna eller Teletubbies! Inte alls fel sätt att vakna på :-)
Vi hängde ju en hel del med andra barnfamiljer. Ibland åkte vi in till Saladan som är den "större" byn på Koh Lanta. Där hittade vi världens största katt som var urgosig så till och med jag var tvungen att klappa den lite, kände dock läskigt snabbt hur det började kittla i näsa och ögon så fick sanera händerna ordentligt sen... :-( I Saladan kunde man till och med köpa lösgodis, det har vi inte ens hittat i Bangkok! Kändes väldigt svenskt att stå och plocka lösgodis, men lycklig var jag, till det priset tog man dock inte så mycket men det var väl värda pengar;-)
Mia och Vicki gillade också katten...
LÖSGOOOOOODIS!

Luciatåg, basketkillar och pepparkakshus - bästa december någonsin!

Igår på självaste julafton åkte jag ett mysigt om än lite gammalt nattåg upp mot Phrae, i norra Thailand. Jag är emd Aksel och observerar hans Thailand rundresa i norr för att kunna köra den om han blir sjuk eller vill ha semester. Vi har även med oss fyra stycken nya danska Bravotoursguider och en härlig grupp svenskar där medelåldern är så markant lägre mot vad vi är vana vid på våra rundresor! Vi har nämligen tre barnfamiljer med oss med döttrar på 11-17 år så det är en riktigt rolig blandning på folk! :-) På tåget upp mot norr hade vi fått med oss glögg och pepparkakor från vår agent som hans thailändska fru hade stått och tillagat under dagen så där gick vi och nissade för gästerna med lite smått och gott! Kändes lite som den animerade filmen Polarexpressen från 2004 som handlar om julen och ett tåg som går upp mot Nordpolen, riktig myskänsla! Sova har jag ju dock aldrig så lätt för att göra på tåg eller något som rör sig över huvudtaget typ flyg och buss heller, så är något trött ikväll... Tycker det är rätt mysigt att ligga där och rulla fram men sover så sjukt dåligt! Det tog lång tid innan jag somnade och sen sov jag bara nån timme i stöten, o tåget var framme i Phrae tidig morgon, kl 06.00 så ska bli skönt att få gå o lägga sig i en riktig säng idag! Här uppe i norra Thailand ska vi åka runt lite, även över till Laos en runda. Men shit! Det kändes verkligen att man åkte norrut. Nu är det riktigt kallt, speciellt kvällarna ju! Så det används friskt av kläder som legat ett tag, byxor, leggings, sjalar, koftor, jackor! Lite mysigt men värmen är ju ändå min grej! Som kallast på dagen här kommer vi kanske till o med ha 19 grader, och sen kvällarna ojojoj min tumme hade till och med domnat bort ikväll! Fy sören jag kommer få köldskador! På ett sätt är det ju dock lite skönt o få lite friskare luft och svettas lite mindre;-) På lördag, nyårsaftons morgon ska jag ta flyget tillbaka till Bangkok o värmen...
Jul i år firades med äkta danskt julbord (det var typ som svenskt! Bara julgodiset o skinkan som saknades...) Men den hemlagade korven och köttbullarna var mina favoriter, sill, snaps, gravad lax, risalamalta... ja det kändes nästan som julbordet hemma! Riktigt gott att få! Men med all den tunga maten som man alltid blir lite däst efter så var det skönt att det endast skulle ätas en gång ;-) Vi var en härlig massa från kontoret iaf, från Solresor var det jag, Madde och Aksel som var i Bangkok de andra jobbade i Vietnam, men sen hade vi Bravotoursguider och thailändska loklaguider och från kontoret så det åts, dracks, dansades, sjöngs till liveband och var riktigt trevligt! Se en thailändare ätandes denna maten och sittandes med en snaps i handen kändes dock väldigt ovanligt, men kul att de också är öppna för andra kulturer. Och min bordsgranne blev helt kär i sillen och undrade var hon kunde få tag i detta att köpa hem... Snapsarna vann vi dock i hästlängder, thailändarnas små kroppar tål inte mycket av den varan! Men ett fint julkort fick vi till, vårt team Thailand 2011-2012, eller rättare sagt bara en liten del av det!


Såklart kände jag (när jag nu bor i shoppingvärldens mecka) att jag varit extra snäll i år och gick därför loss på att köpa julklappar till mig själv på Siam Paragon på lille julafton. Och det bästa var ju att de hade rea där! 20% i min favoritaffär Jaspal och 50% hittade jag ett linne för på Mango. Sen blev det väska, extern hårddisk, linne, tröja, byxor och en liten bagagetag som ser ut som ett får, jättesött ;-P Sen tyckte Madde också jag varit snäll så hon köpte en Hello Kitty-datamus till mig. Jag kommer verkligen se ut som en levande Hello Kitty när jag åker härifrån! Men tröttnat på henne har jag inte gjort än! Höll även på att köpa en iphone 4s, men där fick Madde och Jessica mig att stoppa, hur mycket pengar som helst kan man inte spendera på en dag! Telefonen skjuts åter igen på framtiden;-)
Annars har jag, Jessica och Madde varit helt baskettokiga den senaste veckan! Förra torsdagen ringde nämligen Jessica och var helt hysterisk, massor med toksnygga, långa basketbjässar hade flyttat in på hennes hotell, och varit så kaxiga så de bjudit in sig till hennes rum på fest då de hört att hon pratat om att hon skulle ut med en kompis! Madde blev eld och lågor, medan jag var lite mer skeptisk. Basketkillar liksom, har väl inte riktigt varit min stil... Men efter ett tag gick jag med på att hänga med till Jessica, var ju tvungen o se vad detta var för några! In kommer vi i hotellfoajén och det första jag ser är en lång, mörkhyad kille som glatt hojtar på oss. Jag svarar "oh my good, you are sooooo tall!" Var på han skrattar och kommer ner till oss och verkligen extremlimmar på oss, han låter oss verkligen veta att han tycker vi är välsigt snygga... Varpå jag igen upprepar hur lång han är! Då kommer han ändå lite närmare oss och jag säger igen, "du är ju nästan för lång för att våga stå bredvid!" Så mina tre första meningar till honom handlade bara om hans längd... Stackars kille! Han var dock 2,07 m lång! Hade strl 52 i skor och jag kände mig verkligen som Frodo bredvid Gandalf... Vi gav dock killarna en chans och gick ut på Bangkoks backpacker-gata, Kao San road med dem och festade. Sjukt sköna killar visade det sig vara! De var alltså här på en basketturnering för översvämningsoffrena som gick med olika lag från Asien med. Så vi hängde sen på basketmatcher, bio, middag och ändå mer party med dessa killarna. Några riktigt roliga dagar och vi har faktiskt saknat dem riktigt mycket efter dem åkt! Som tur är kommer de tillbaka då och då, och vi har ju vänner i nästan alla olika asiatiska lagen i ligan, Vietnam, Filippinernas två lag och Singapore. Tror bara det var Thailand vi missade... Så det blir basketmatcher då och då när serien drar igång i januari;-)
Det roliga var att jag, Jesssica och Madde, alla runt 1,65 m långa såg verkligen ut som hämtade från Sagan om ringen där vi gick runt med dem, tre små hobbits....
I år tror jag faktiskt vi hade större luciafirande än julfirande här! Vi hade nämligen fått nys om luciatåg i Svenska Kyrakn i Bangkok på tredje advent, så dit åkte jag, Carro och Madde. Och ingen kan förstå min lycka då det visar sig att efter det otroligt fina luciatåget bjöds det biligt på lussekatter, pepparkakor och glögg! Jag som varje jul har såna cravings efter lussekatter... Så jag prutade med kyrkfolket och fick köpt till mig några extra att lägga i frysen hemma, så där är fortfarande kvar en! :-) Sen kom prästen fram och hörde sig för vad vi var för några, vi predenterade oss coh sen fick vi erbjudandet vi inte kunde tacka nej till! Hon behövde folk till dagen efter då de hade blivit inbjudna till IKEA som nyss öppnat i Bangkok för att gå luciatåg. Så dagen efter gick vi och sjöng luciasånger, fint klädda i vitt och glitter med levande ljus som rann nerför händerna då och då och tvkameror och foton som blixtrade hela tiden om oss! Riktiga stjärnor... ;-) Luciatåg är ju inget thailändarna är vana vid så pressen var såklart där för att dokumentera. Kände mig som 11 på nytt och njöt ordentligt. Och sångerna, klart dem fortfarande sitter som en smäck;-) IKEA gav oss fina presenter sen. Presentkort som vi utnyttjade direkt! Så nu har jag bland annat en äkta IKEA-hjärtkudde liggande hemma i min säng i Bangkok, flitigt kramandes! Vi köpte även lite svensk mat och ett pepparkakshusbygge! Tror aldrig jag hade byggt pepparkakshus förr i mitt liv, brukade tappa tålamodet för det innan bitarna ens hade börjat komma på plats... Men nu tog jag och Madde fram vårt bästa tålamod, smälte socker som tog en evighet och satte ihop ett sjukt fint pepparkakshus! Tyvärr höll det inte riktigt ända fram till jul utan ramlade ihop i lägenheten en natt då AC:n stängts av och det blivit för varmt... Men det blir fler pepparkakshusbyggen i min framtid;-)
Santaaaaa Luciaaaaa!
Ett pepparkakshus som vi var såååååå nöjda med!

Jag tror att denna december har varit en av de bästa i hela mitt liv! Tack alla som gör den så bra <3

Födelsedagsfirande med Hello Kitty!

I tisdags var det ju den stora dagen som jag aldrig slutar längta till! Jag är som ett litet barn när det gäller min födelsedag, räknar ner dagarna från långt i förväg och när det kommer till dagen innan så är det alltid viktigt att somna innan midnatt och helst vakna när folk kommer in sjungandes för en;-) Det där med att inte vakna förrän morgongratulerandet har jag ju dock nästan aldrig lyckats med... I år var jag ensam i lägenheten så det var min telefon som fick sjunga en liten godmorgon-Happy birthday till mig;-) Sen blev det mer riktig sång under dagen, både från Sverige och från Thailand. Låg även två paket och väntade på mig när jag vaknade, som mamma och pappa skickat på posten. Skvallertidningar och julmusik innehöll det:-)
På dagen var jag sen en runda på kontoret där jag fick en grattiskram av Buzz, en av våra söta agenter och av mina danska kollegor. Efter att det som tvunget behövde göras på jobbet var fixat blev det lite shopping. Jag och Aksel irrade Silom Road runt efter Jessicas hemliga vinaffär som skulle ligga lite mystiskt inne i ett garage! Efter två felbesök i två andra vinaffärer som inte hade rikitgt vad vi ville ha, och framförallt inte i vår prisklass, så kom vi till den rätta. Där kunde man köpa 5 liters bag in box vin för 225 kr! Galet, vin är annars väldigt dyrt här... Så den blev det! Till det priset var ju inte smaken den bästa dock, snarare nåt åt det värsta, men efter några klunkar så;-) Jag fick även impulsshoppat ett par galna guldiga skor som jag egentligen mest skulle prova på skoj! Men vi kände vem ska inte ha ett par guldglittriga skor på sin födelsedag....? ;-) De kostade ju bara 100 kr så klippte till... Väl hemma var det snabbvaxning av benen kombinerat med lite jobbande och tröstning av Carro som blivitmissnöjd hos en dyr frisör.... :-( Men till sist blev vi färdiga med allt och tog hissen sex våningar ovanför oss till festen, Madde och Aksel hade bjudit hem på 18:de våningen.
Där hade de många överraskningar för mig... Utklädnad på hög nivå under ögonbindel i tomteluva, rödaktig peruk, guldig morgonrock, ursöta Hello Kitty-morgontofflor och som pricken över i:et en morot hängande mellan benen... Man får bjuda lite extra på sig själv när man fyller år;-P Det var dock skönast att bli av med moroten, tacka vet jag för att vara tjej!
Sen fick jag massvis med små paket med örhängen, klockor, linne, klänning, tofsar, discokula och framförallt mycket Hello Kitty-grejer, det var morgontofflor, godis, klocka, lampor! Både jag och Carro älskar Hello Kitty så vårt hem börjar se ut som ett japanskt tjejrum;-P
På min födelsedag blev det ju så klart utgång, Maddes gamle kollega Joe som vi också hängde med i Sihanoukville kom hit och firade med, han kom dock även med magsjuka som jag hoppats vi inte smittats ner med, än så länge är det lugnt iaf! Har tagit lite av Egyptens underbara mediciner som jag har kvar i förebyggande syfte, Antinal... en av de bästa medicinerna någonsin! ;-)
En 24-årsfödelsedag firas ju bara en gång och det körde jag verkligen på i tisdags... Det blev ganska vilt! Vi åkte först till en straight nattklubb men där hittade vi inget roligt förutom en Absolute vodka skylt;-)
Så vi drog vidare till Aksel och Johannes som var på DJs, där vi också har börjat bli stammisar snart... Men där e faktiskt sjukt kul! Jag hittade ett favoritgaypar, jag o Madde tog oss en dans i burarna, det blev lite tequila och drinkar, guldskorna blev som väntat lovprisade stort av flera av killarna där och själv gick jag och nynnade till Diggiloo-Diggiley... Såklart blev det lite naket då killarna där alltid slänger tröjan på dansgolvet framåt småtimmarna. Summa summarum en mycket bra födelsedag och stort tack till mina fina kollegor och vänner som gav mig ett sånt firande! :-D
Efter det har jag haft en väldig latvecka! Långa sovmorgnar, beställt "Food by phone" till lägenheten, kollat filmer. Igår såg vi senaste Tre musketörerna, men nej... det ska vara 1993s upplaga för mig och gärna en styck lillebror och Lina med så får man den rätta känslan! Jag har faktiskt kommit ut på lite shopping med, ätit god mat med mitt team på Skybar, inte alls fel att sitta i State tower på 64:e våningen och äta lyxmat. Otur kände vi först när vi lyckades tima in en kväll på Skybar där man sitter under öppen himmel, också börjar det regna! Alla servitörerna springer runt som yra höns och delar ut paraplyer. Sen får vi flytta in inomhus och för besväret fick vi gratis champagne vilket gjorde att vi kom på att det dock var positivt med regnet! Eftersom det var snabbt övergående så fick vi sen gå ut igen lagom till hvuudrätten. Smuttandes på underbar champagne... Lyxlivet från Sorrento var tillbaka för en stund;-) Utsikten därifrån är helt magisk! Då älskar man verkligen denna stad ännu mer...<3
I torsdags var jag, Joe och Jessica ute och shoppade. Bangkok är verkligen julpyntat nu! Mysigt... Testade ett nytt köpcentrum Platinum, men det föll inte in på min topplista ;-P På kvällen sen skulle jag, Jessica och Johannes på kändisparty! Det blev en väldigt komisk kväll... Den här turkiska artisten som vi mött här hade bjudit oss på hans födelsedagsfest på Vertigo Moonbar i Banyan Tree building. Vi visste att det var ett fancy ställe, också högt upp 50-någonting våningen och med dresscode. Jag trodde dock att jag hade dresscoden men tydligen tog de mina cykelbyxor med spets under klänningen som shorts och ville sätta på mig en sarong så jag såg ut som en påskkärring! Gick ju absolut inte för sig! Cykelbyxorna ahde jag ju för att klänningen var lite kort men nu fick jag tjejen som bestämde att gå med på att om jag drog upp cykelbyxorna så de inte syntes utan jag istället fick en väldigt kort klänning så fick jag gå in! Så jag lyckades ta mig in så, dock inte Johannes som inte hade tänkt till utan tagit shorts... Så jag och Jessica gick in och leta överallt efter födelsedagsbarnet men hittade honom inte någonstans. Vi funderade på om det var ett skämt och drog lite smålurade iväg mot Sala Daeng och Johannes som satt på Coffee Society, vid detta laget var klockan 22.00 och jag hade knappt ätit nåt mer än frukost (vid 13...) så höll ju på att dö! Vi lyckades såklart gå lite vilse på vägen men när vi kom fram och kommer in på Coffee Society ser jag en person bredvid Johannes som jag känner igen så väl men inte kan placera riktigt. "Christer" presenterar Johannes honom och när jag hälsar på honom går det ju upp för mig att det är ju Christer Lindarw, Sveriges mest kände dragshowartist! Kvällen blev bara mer komisk... Christer är i Bangkok då och då för att köpa tyger, även om vi tror han roar sig lite också;-P Trevlig typ, lite tyst dock och började se lite nergången ut. Framåt midnatt lyckades jag och Jessica hittade nåt att shoppa i alla stånden som sträcker sig med gatorna där innan jag åkte hem. Nöjd med kvällen trots att den inte alls riktigt blivit som vi trott!
Juldekorerad Siam Paragon

Ej att förglömma så firade vi ju även Kungen i Thailand, Bhumibol dagen innan jag fyllde år. Våra födelsedagar nådde väl ungefär samma status;-)

Utforskat Bangkoks gaykvarter, parkliv samt största marknad!

I går kom jag tillbaks till Bangkok. Förlängde vistelsen på Koh Chang lite, så det blev en hel vecka efter Kambodja med mycket sol och bad, och lite jobb... ;-) Koh Chang visade sig från en mycket bättre sida denna gången än förra gången jag var där. Då regnade det tre dagar av fyra och var i början av säsongen så det var mycket som inte hade öppnat ännu samt stränderna var väldigt mycket mer öde då än nu! Så nu var det med lite vemod jag lämnade ön, men dock när jag sätter mig i taxin från flygplatsen och åker motorvägen in mot Bangkok då känns det alltid bra i hjärtat när skyskraporna lyser upp runt om en, man känner sig faktiskt som hemma! Konstigt nog, så mycket som jag flängt runt i Hua Hin, Koh Chang, Bangkok och Kambodja... Rättare sagt så känner jag mig nog hemma på väldigt många ställen nu!
På Koh Chang kan man ta helt okej jobbluncher med Apollo! En pad thai med kyckling på stranden efter dagens arbetspass. Jag klagar inte på mitt jobb just nu... ;-) Jag fick dock klara mig utan min kollega Madde några dagar, då hon åkte på någon konstig magsjuka och fick ligga på sjukhus några dagar. Man trodde ju att det aldrig kunde bli värre magsjukor än dem man hade i Egypten, men nu har både Madde, Aksel och Carro varit dåliga! Både Aksel och Madde har fått ligga på sjukhus några dagar. Och enligt Aksel så var denna varianten långt värre än Egyptens... :-S Jag har klarat mig skapligt än så länge, men vår agent på kontoret med de söta Khun Rat och Khun Buzz i spetsen har hållit förmaningstal för oss, och de verkar bara gå och vänta på den dagen jag och Victor också ska trilla dit ordentligt ;-P Men den hoppas vi inte kommer... Madde fick komma hem från sjuhuset igen idag iaf, vilket känns mycket skönt!
Thailändare är inte särskilt långa, nej...
Igår tog jag alltså bussen från Koh Chang och var hemma i lägenheten i Bangkok halv tio på kvällen. Då var man lite seg, men efter att Aksel bjudit på kvällsmat i form av fullkornspasta formade som älgar och kallrökt lax (allt från IKEA:-)) gick jag med på att hänga med honom och en svensk vi funnit i Bangkok, Johannes ut i Bngkoks nattliv. Blev en lugn kväll men sjukt rolig! Vi höll oss vid Silom, som är gaykvarteren. Jag har aldrig sett så få tjejer! Först gick vi till en bar, där en irländare kom fram och snackade. Han reste runt i Asien lite men jobbade egentligen som advokat! Inte den typsika backpackern kanske... Därefter gick vi till Johannes andra hem, DJ Station. En nattklubb som kryllar av män, främst thailändare men även en hel del "faranger" som man säger här, dvs västerlänning. Det första jag tänkte på när jag kom in var att vi tre blondisar stack ut lite i mängden av alla mörkhåriga! Sen som tjej stack man ju ut ännu mer, efter nån timme hittade jag en annan tjej på dansgolvet, i blev lika glada båda två att prata med en jämlike! ;-) Men som en av få tjejer där märkte man efter ett tag hur man fick agera mellanhand åt Aksel och Johannes! Var det någon som var lite intresserad men inte vågade gå fram direkt till dem så försökte de gå genom mig. Jag hade flera roliga diskussioner, om allt från Roxette (som är sjukt poppis här), en sjöng lite Ace of Base för mig och en tredje försökte få tips på hur alla svenskar gjorde för att få så blonda hår! Eller stod de bara och väntade på att jag skulle presentera dem för mina kompisar... Men jag hade sjukt kul! Har aldrig flörtat så lite eller fått så få klappar på rumpan som igår, men en stor puss på kinden fick jag iaf! Ett ställe jag gärna följer med dem till igen, men det får varieras med lite straighta klubbar så jag också får min köttmarknad;-P
Thailändaren som också ville vara född med blont hår, bredvid honom har ni inte en av de få tjejerna på stället utan helt enkelt en av alla ladyboys som Thailand har! Det gick upp för mig först efter ett tag...
Som avslutning på kvällen skulle Johannes tvunget ha sin favoritnattamat från gatustånden... från upphängda kycklingar som ser ut att ha sett bättre tider fick han kyckling och ris, till det vatten som man tar med plåtmuggar i tunnor och som inte direkt smakar som det ska... Don't worry, jag ska själv aldrig sätta i mig detta...

Idag har jag och Aksel varit aktiva! Jag började dagen med att städa lägenheten, vi får väl se om den blir ren dock. Har alltid sagt att är det något yrke jag inte kan ha så är det städare för golv och bilar(!) blir inte rena när jag ska städa dem! Sen tog vi oss ut med taxi och skytrain till Lumpiniparken där vi som helgnöje hyrde en trampbåt och trampade rundor i! Riktigt mysigt, kommer bli en helgfavorit vi gör fler gånger!
När vi lekt färdigt mötte vi Johannes. Efter lite lunch drog vi med Vings Bangkokrepresentanter: Jessica, Robin och Janette till Bangkoks största helgmarknad; Chatuchak marknaden. Och vilken marknad! Jag var inte så shoppingsugen när jag kom dit för jag varit på så många marknader de senaste två veckorna men efter inte alls så lång tid ändrades det... Chatuchakmarknaden har allt från utrotningshotade djur, en stor avdelning djurkläder (främst till hund) till allt det vanliga med kläder, väskor o småplock. Jag handlade återigen allt möjligt, men när Jessica övertalat mig om att köpa salladsbestick kände jag att det var lite väl bra;-) Men dem där salladsbesticken kommer ju som Jessica så fint förklarade komma till användning nångång! Det mest markanta på marknaden var för utom hur extremt stor den var (vi såg bara en liten del under de två timmarna vi gick runt) var thaiträngseln vid väskorna som såldes ut för 199 bath, mannen som sålde pälsklädda vintermössor (som förvånansvärt nog gick åt som smör i solsken hos thailändarna!) och den storvuxna mannen med tatueringar, piercingar och grottliknande kläder som jag stirrade länge på innan jag fattade att det var en riktig man och ingen skyltdocka...
Syns det att det är ett gäng skandinavier som är ute eller...

Imorgon blir det en ny tur ute i shopping-Bangkok, skor ska hittas till min födelsedag. Återigen, tur här är så billigt... ;-)

Kambodja levererar!

Kambodja alltså, vilket land! Nio dagar runt hela landet gav mig bara mersmak, så jag tycker väl Madde kan bli sjuk iaf en liten runda i vinter som jag kan få köra;-P Min egna första rundresa är nu spikad att gå av stapeln den 11 januari... Så innan dess ska jag även hinna med lite semester nere i södra Thailand hos Edde och Kajsa och leka med Mia och Vicky :-)
Ja, förra torsdagen började det då tidigt på morgonen då jag och Madde gav oss iväg till flygplatsen, i taxin kommer Madde på en viktig grej som hon glömt... Men det var ju bara att se till så denna lilla petitess som bara kan vara utanför kylskåp 12 timmar fraktades ner till Koh Chang, där det under förklaring med enormt tålamod fick en av våra hotellreceptioner att förstå att de skulle förvara den i kylskåpet till guiden kom och hämtade den! Är grymt imponerad över att de lyckades...
På flygplatsen tog vi oss en dyr (fast i svenska ögon sett normalpris..) frukost. God var den iaf! Sen mötte vi upp våra pensionärer, ibland när tålamodet tryter över deras alla möjliga konstiga frågor och när de är för långsamma så undrar man varför man väljer att umgås med såna gamlingar varje dag:-P Fast sen är dem ofta rätt söta ändå! Det mest komiska är att alla gamlingar alltid lägger så stort intresse över logistiken. De undrar hur länge de ska ha denna bussen, om bussen kommer stå kvar och vänta medan vi är inne någonstans eller om den kommer köra iväg, vad de kan lämna kvar i bussen, var de kan slänga skräpet, om busschauffören äger bussen eller han kör för ett bussbolag m.m. Och detta sitter de och diskuterar fram och tillbaka länge, verkar nästan mer intressant än själva sevärdheterna ibland. Hur kan DET vara så intressant undrar man ju...
När vi landat i Phnom Penh, var det första som roade mig bussens söta små gardiner, det andra var 4 kambodjaner som lastade en buss med paket. De använde sig av tekniken att kasta in paketen till höger och vänster och i slutet trycka på medan de pressade in de sista paketen. Det där med att vara försiktig med innehållet och stapla fint funderade dem aldrig på...
I Phnom Penh kan jag lista tre höjdpunkter:
1. Nattmarknaden!!!! Ojojoj, det finns så mycket bra grejer på dessa marknader. Och pruta, jag älskar ju det! Även om jag blev sjukt sur på en kambodjanska som kör med fulingen att när hon sagt 3 dollar hur länge som helst (och jag två) plötsligt går upp till 6 dollar för att hon ser en annan som börjar rycka i samma kläder och tänkte att hon nog kunde få mer då. INTE OK! Så hon ville jag slå lite på, men jag lugnade ner mig och var nöjd med mina örhängen, två klänningar och en kofta som jag fått med mig hem. Det mest spännande är provningen av kläderna. I en affär orkade jag inte ens prova utan köpte en klänning bara genom att hålla upp den framför mig och se lite av den i den minimala spegel på 20*20 cm som hon hade! (Obs. kom ihåg att det var fröken Hanna Arvidsson, drottningen av beslutsångest som gjorde detta!) Ibland har dem "ombytesklänningar", det ser ut som ett tält du kränger på ovanpå klänningen/tröjan du har på dig och sen tar du av din egen tröja där under och sätter på den andra. Förstå hur mycket man börjar svettas i denna värmen när man ska till att lyckas med det...
I tuctuc på väg hem, lycklig med nyinköpta grejer!

2. Ett annat intressant men hemskt besök var Toul Sleng (S21) och Killing Fields. S21 är en gammal skola som blev fängelse åren efter inbördeskriget (1975-1979) då De röda khmererna tog makten och mördade tusentals kambodjaner utan att omvärlden var medvetna om det. På S21 fick vi se hur fångarna tvingats bo, leva och torteras då de inte gav rätt svar till ledarna, inte hade de synpunkter på hur ett land skulle ledas som de hade. Vi fick se hemska bilder på hur de torterats, på tredje våningen hade de satt upp stängsel då en fånge hade försökt hoppa ut därifrån och ta självmord för att slippa ifrån fängelset. Under dessa fyra åren mördades 1,5 miljoner människor i Kambodja och många grävdes ner i stora massgravar. En av dem är då Killing Fields som vi besökte och fick se kranium, benrester, tänder och kläder. Det kommer bara upp mer och mer utav detta varje gång det regnar... Hemskt. Och närmre 20 000 massgravar tros finnas runt om i Kambodja.
Bou Meng, en av de få som överlevde S21

3. Italienaren! Tror ni inte att en av de restauranger vi använder oss av i Phnom Penh ägs av en som är halvitalienare! Hur lycklig kan man inte bli... Så jag hamnade med honom och snackade om allt mellan himmel och jord över en espresso (såklart hann han klämma in att han var singel, han är ju italienare!) Men det var underbart att känna italienarpersonligheten hos honom. Med hur han kollar in en, vad han säger och hans ögon. ;-) Nä det var roligt. Madde märkte hur jag blev lite till mig, trots att han inte var särskilt snygg. Men han var ju italienare...
Förutom att vara i Phnom Penh åkte vi ett spännande inrikesflyg (propellerplan) upp till Siem Reap för att besöka Kambodjas stolthet, Angkor området och såklart Angkor Wat. Det var häftigt! Vi cyklade även runt på området, vilket jag gillade. Flera tempel fick vi se, och vi var inne i Angkor Wat, Bayon templet som var inrett med en massa ansikten, mitt favorittempel av de tre vi besökte! Och sist även Taphrom templet, mer känt som Tomb Raider templet efter att filmen med Angelina Jolie spelades in här i början av 2000-talet. I Siem Reap gjorde jag och Madde även ett riktigt fynd! "Vietnamhattar" som vi lyckades pruta ner till 2 dollar! Kan det blir bättre? Skitnöjda har vi sen gått runt i dessa hattar under resan, perfekta solhattar! Man måste dock alltid ha på sig dem när man är på resande fot, går inte att packa ner i väskan direkt...
I Siem Reap besökte vi även de flytande byarna som (tycker jag) konstigt nog får vara med på UNESCO:s världsarvslista trots att folket som bor där både dricker vattnet och kissar och bajsar i denna enorma sjö, hur äckligt är inte det! Och på ett världsarv liksom... De som levde där jagade turistbåtarna för allt vad de var värda för att visa upp när deras barn höll i ormar, och ville man ta ett kort på de gulliga barnen som höll ormarna så kostade det 1 dollar. Och barnen var ju inte ett dugg rädda för dessa ormar, de pussade och hade dem om sig överallt till och med ner i byxorna... Jag tog ett foto, men i smyg så jag slapp betala. Mina pengar skänkte jag till SOS-barnbyn vi besökte istället!
Vi åkte nämligen buss genom en stor del av Kambodja, och då besökte vi lite olika ställen, en hantverksby, silkestillverkning där man kunde få smaka kokta silkesmaskar om man ville... jag ville inte! Ett stopp kunde man även få smaka på specialiteter som friterade spindlar, och inte vilka spindlar som helst utan tarantellor! Jag kan säg att jag skippade att smaka på detta också, även om en liten försäljare på 11 år som hette Weeboo, verkligen ville ajg skulle testa. "It tastes like chicken" körde han ju förstås med... Men får väl säga såhär, om Madde blir sjuk så jag måste köra rundresani Kambodja någongång så ska jag lova att smaka friterad tarantella då! :-S
Men SOS-barnbyn var en favorit! Gud, man vill bara ta med sig alla dessa sötnosar hem. Men förutom de söta dagisbarnen besökte vi ju även äldre barn, ända upp till 25-åringar! Riktigt skoj, de tyckte ju det var jätteroligt. Tittade på oss som apor på zoo ;-) Vi såg ju konstiga ut och pratade konstigt, 18-åringarna hade lite svårt att peka ut Sverige åt oss på kartan, men lyckades tillsist! På dagiset hittade jag en liten kille som älskade att posera för mig. Han stod blickstilla i konstiga ställningar så länge han kunde... :-) Sån sötnos...
Sist på vår rundresa hade vi ju party! Och såklart tequilarace... I Sihanukville, besökte vi fina stränder (en som tyvärr hade en massa sandflugor som gillade mig vilket gett mig bett som kliar femtio ggr värre än myggbett... men det försvinner nog snart!) Men höjdpunkten var ju tequilarace, Madde hade ju tjatat på gästerna om detta hela rundresan. Dock var det bara sju tappra som följde med oss på detta. Det var på Monkey Republic, backpackers favoritplace. Där man dels får en bägare med hur mycket öl som helst i för 10 dollar, men jag som fortfarande inte lärt mig dricka öl var ju mer glad för tequilashotarna för 1 dollar stycket...
Öl för pengarna!
Gästerna våra klarade bara 2 eller 3 tequila sen smet de hemåt. Men jag och Madde och Joe, Maddes gamla kollega från Dubrovnik i somras och lite nyfunna vänner tog desto fler... Också lite drinkar på det. Kan säga att sitta på en båt dagen efter i en och en halvtimme med blagande solsken var inte det underbaraste... Men kvällen var sjukt kul! Hann med lite av varje och jag som alltid får för mig att ta nattdopp när jag festar gjorde ju såklart det. Kl. 4 på morgonen åkte vi hem, då stod Maddes ögon fortfarande åt alla håll och jag var som en dränkt katt med inte världens bästa koll på min väska... Dagen efter kollade jag igenom om något var borta då jag inte hade haft världens bästa koll på min väska under kvällen, det enda som var borta var en tuggummiburk! Då blir man glad! Kameran, plånboken, nycklar och dyrt smink låg fint kvar :-)
Tillsist tog vi bussen tillbaka över gränsen in till Thailand, tydligen lyckades jag missa en stor kobra på vägen. Irriterande! I Thailand nu myser jag och Madde i vår dubbelsäng med rosentäcke :-) Efter att bott ihop nu ett längre tag har vi lärt känna varandra allt för väl... Men man vet iaf vad den andra har i tankarna då o då! ;-) Vi passar på att hänga ltie på Koh Chang nu, bättra på brännan och värma upp inför mitt födelsedagsfirande. Jag älskar ju att fylla år, så nu har jag tjatat på dem om detta ett tag. Aksels uppgift är nu att i Bangkok ragga ihop lite folk som vi kan bjuda hem på födelsedagsfirande, och sen ska vi ju avsluta med en brakutgång! Några svenskar, en från Singapore och tjugo "nödfalls-thailändare" ifall vi inte lyckats få ihop tillräckligt många har vi än så länge... ;-) Blir nog ett nytt tequilarace...
Bra dag på jobbet? ;-)

Glidare i höst... ;-)

Ja, denna höst blev ju inte riktigt vad jag tänkte mig jobbmässigt. Rundreosr för mig blir det först i januari! Men jag har börjat vänja mig vid lite mer kontorsarbete och lite mindre guidande. Dock får jag mina tålamodsutbrott lite oftare, klarar inte riktigt det där med att sitta still, eller det där med att grejer tar tid att organisera! Så mycket man får påbörja och sen tar det tid innan man kan avsluta det... Jag är ju sån som gillar att få grejer färdigt;-P hehe
Men nu ska jag få lite action och komma ut igen! Imorgon åker jag nämligen till Kambodja med min kollega Madde för att observera hennes rundresa där. Man vet ju aldrig, om hon blir sjuk nångång i vinter är det ju bra att ha en inhoppare och jag tycker det ska bli jättekul att jag fick bli skickad dit och se Kambodja också, återigen lära sig ett nytt land och en ny kultur. Där ska tydligen vara ännu billigare än Thailand med...
På senaste har jag passat på att bättra på brännan lite nere i Hua Hin, stekt vid vår pool där och läst Mari Jungstedt-deckare. Hua Hin finns det nämligen så mycket svenskt i så man hittar ju allt! En fin bokaffär är där bland annat där man kan byta in böcker och sen få tillbaka nya, jag var där med danska kollegan Susan och hon var lite putt när den danska hyllan med böcker var en femtedel av den svenska... ;-P Plus att det mest var danska "pensionärsböcker"!
Jag kan väl heller inte säga att jag endast äter thaimat här... Jag har ätit mexikanskt en del (tacos ju!!!), starkt indisk take away blev det till kontoret igår, vietnamesiskt har jag testat men tyckte det var lite tråkigt... Pizza med min favorit italienskaost scamorza hittade jag! Jag och Carro som jag bor med har nämligen blivit väldigt förälskade i "Food by phone", massvis med restauranger som är kopplade till detta, säkert hundratals! Man kan beställa maten via nätet eller ringa då såklart. Beställer du över nätet ringer dem direkt upp dig och konfirmerar din beställning, sen ringer dem när dem är nere i lobbyn på vårt lägenhetskomplex och så kommer man ner och betalar och får sin mat. Vi har faktiskt bara testat det en gång hemifrån och en gång från kontoret, men oj vad vi gillar det! Och det är en hel bibel med mat att välja från, ni förstår att det kan ta lite tid för mig ibland...gäller verkligen att bestämma innan vad man är sugen på: italienskt, grekiskt, thai, libanesiskt, skandinaviskt, irländskt, kinesiskt, ja som sagt Bangkok has it all! ;-)
När det gäller svenskt så hittade jag restaurangen Scan Deli i måndags, irrade runt lite för det är inte alltid det står nummer på gatorna... Men sen hittade jag dit! Det blev något så svenskt så att jag inte ens ätit det förr! Säkert norrländskt eller nåt;-P Råraka med bacon och lingon! Och sen äppelpaj med vanlijsås för att fira ;-) Men dock, svensk mat är ju inte den roligaste... men ändå kul att kunna få det även här ibland! :-)
Förra söndagen ville jag och Carro aktivera oss lite så vi bestämde oss för att gå på barnvänliga och sevärda Ocean World i Siam Paragon. Där fick man träffa på såhär fina fiskar ;-) Men även farliga hajar, som vi kunde få dyka ner hos om vi ville, varför man nu skulle vara så dum... hajar o jag  ska helst ha ett tjockt glas om inte ännu mer mellan oss! Även såna här håriga och äckliga tarantella spindlar fanns det vilka gav mig rejält med gåshud... :-S
När vi lekt färdigt blev det lite shopping på Central World, mycket nice varuhus! Har blivit ganska mycket shopping på senaste... Men det är ju iaf billigare;-) Jag och Carro hittade också ett enormt Forever 21, har sååå snygga grejer och billiga! Man kan bara älska det! Vi hittade också ett väldigt gulligt fik där, eftersom vi snöat in oss väldigt på Starbucks-beroende den veckan (vilket jag redan har botat mig från, gillar inte ha beroende...) En kväll var det nämigen så illa att kaffestället bredvid hade hunnit stänga sin maskin för kvällen och jag ville ha min espresso eller vanillalatte... Då tog vi en taxi och sa "take us to nearest Starbucks..", det var stängt! Så då åkte vi vidare och hoppade av mitt i ett rödljus då vi hade sett en starbucks-skylt! Den här taxichauförren hade nog sina konstigaste gäster den dagen, han bara skrattade... Men efter det har jag låtit bli att ta allt för mycket latte eller espresso!
Jag har även hunnit festa loss i Hua Hin, och vilken fest! Det blev många drinkar och shotar, mådde inte helt på topp dagen efter... Men kul var det! Och oj med internationellt, det var schweizare, danskar, svenskar, thailändare, finländare, norrmän, studenter från bangladesh, Finland, Holland, Frankrike och USA som flytt Bangkok då skolan stängt pga översvämningarna! Kul hade vi :-) Och kvällen avslutades med att man helt plötsligt stöter på en cowboy som trollar kl 4 på natten! Det var vatten som hälldes ur tidningar, fimpar som släcktes i tröjor, hårstrån som gjordes om till cigaretter och cigaretter som flög! Så oväntat att han bara står där kl 4 på natten! Ja allt händer här...
Vi har även upptäckt att bredvid vårt nya kontor har det öppnat det hetaste köpcentret just nu, öppnade förra månaden och alla är där! Terminal 21 heter det och är byggt som en flygplats! Man kommer in i olika terminaler som är olika städer, Rom, Paris, San Fransisco, Istanbul, London m. fl. Varje våning har sin stad och då dess tema på inredning! Och toaletterna på detta ställe! De är de underbaraste jag sett i hela mitt liv, även där är de olika utformade på de olika våningarna men gemensamt är att varje toalett har en sits med så många knappar så man blir nervös! Där är värme i taolettsitsen, man kan få både en dusch och en föntorkning! Rengöring, kan reglera temperaturen på toavattnet, ja you name it! Man vill aldrig lämna dessa toaletter, allvarligt! Jag vill bo på Terminal 21!!! Mitt nya himmelrike...

Översvämningen som alla pratar om

Det är väl ingen som har missat att det nu är lite mer vatten i Thailand än vanligt... Det har tyligen varit den värsta regnperioden på 70 år eller nåt sånt! På nyheterna har de visat bilder med folk som får simma mellan sina hus och något så illa hade jag inte sett förrän jag kom upp i landet lite. Samma dag som UD avrådde resor till flera provinser i Thailand åkte jag nämligen på observation av min rundresa, upp till flera av de provinser de avråde att man skulle vara i... Men jag klarade mig bra, men oj vad mkt vatten man såg! På sina ställen såg det ut som nya världshav, lokalguiden berättade att det på sina ställen var 4 meter högre vattennivå än normalt och folk stod verkligen och fiskade där det vanligtvis var risfält! Galet... en gång var det lite läskigt, det var när vi körde i vatten som gick bilen upp över däcken och det även blåste, då fick chauffören kämpa emot vindarna lite för att inte drivas med. Men annars har jag bara åkt igenom vatten, på alla ställen jag stannat och gått av har det varit torrt o fint :-) Dock märker man ju av översvämningarna på alla ställen i landet på det sättet att många av dem fabrikerna där varor i alla de slag görs ligger under vatten, eller vägar så det är svårt för varor att komma fram. Så på många restauranger är det att alla rätter inte kan göras, av sju fruktjuicer kanske de har tre inne osv. Vatten har också varit svårt att hitta. Och när man kommit in till och med i stora varuhus har hyllorna gapat tomma på många ställen, med frukt, grönsaker, bröd, yoghurt, vatten ja det mesta. Man har inte kunnat välja och vraka precis. Senaste dagarna har de dock börjat få in lite mer varor tycker jag. Dock har översvämningarna gjort så jag har åkt fram och tillbaka lite mellan Bangkok, Hua Hin och lite norrut. Nu har jag varit i Hua Hin ett tag, kom ner hit efter min observation av rundresan och då hade de andra tre guiderna redan skickats hit från Bangkok. De hotade stänga av elektriciteten när vattnet kom in i Bangkok nämligen och då tyckte vi alla det var säkrast att lämna. Dock har elektriciteten klarat sig tror jag och ikväll ska jag bege mig tillbaka till lägenheten i Bangkok. Både Aksel och Madde har åkt ut på sina första rundresor nu så det är jag och Carro som ska pyssla med material till gästerna denna veckan. Jag skulle egentlgien också varit på rundresa men eftersom UD avråder flera av de provinser jag vistas i har den blivit inställd. Får se om UD häver avrådan snart så min rundresa nästa vecka kanske blir av...
När vi jobbar nere i Hua Hin bor vi antingen på hotell eller i Bravotours hus om där finns plats. Det är ett mysigt hus tycker jag, även om där luktar lite unket... Men det är på 4 våningar och med 5 sovrum som guider kommer och går i. Just nu har jag bott där med danskarna Susan och Benjamin och som det ser ut med bokningar kommer jag nog vara den guide som är mest nere i Hua Hin av oss svenskar.
I Hua Hin har jag gått igång på shopping! Köpt min första långklänning som är underbart skön att gå runt i i denna värme. Och även inhandlat lite andra klänningar o smått o gott! När jag kom hit hade jag lämnat min bikini i Bangkok då det var tänkt att det var dit jag skulle och jag och bestämma mig tar ju allt för lång tid och jag hade inte riktigt orken att göra det heller, så jag skickade bud med Madde, Carro o Aksel att hitta en snygg bikini till mig, o de lyckades över förväntan bra! :-)
Igår var jag på utflykt till nationalparken Kaeng Krachan. Thailands största nationalpark med en area som är 4 gånger större än Bangkok, 2915 km2 stor! Där inne i djungeln gömmer sig alla möjliga växter, ätliga o oätliga svampar, tigrar, elefanter, enorma tjurar, apor m.m. Det nämaste ett stort djur vi kom var tjurspår vi följde... men det var nog tur det! Dock kom vi lite närmare några små djur, efter vår djungelvandring då vi vadat i vatten och krånglat oss igenom buskage satte vi oss nämligen återigen på vårt jeepflak för att köras ner och få lite lunch. Det var jag, min lokalguide Tom och hans fru. Efter ett tag märker Tom en igel på jeepflaket, och en ganska tjock sådan! Lite panik fick jag då jag tycker såna är väldigt äckliga... :-S Sen säger Tom "it has to be this big because it has been feeding on someone of us"! Då blev det lite jobbigt. Och det tog lång tid innan Tom såg att hans fot blödde och hade ett "igelhål" på sig, tydligen sprutar igeln in nåt gift som gör att blodet inte koagulerar så det sipprade ut lite, lite hela tiden! Riktigt äckligt, och man känner inte såret heller.. Sen tog det en halvtimme till innan Toms fru märkte att hon också hade ett litet igelhål mellan tårna! Så då var det bara jag kvar, men jag klarade mig! Inte hittat nåt hål på mig:-D Tur det! Säkert för vitlöken jag krängt kvällen innan;-)
Vi tog också en long-tailed båt ut i sjön i Nationalparken, besökte ett tempel där jag till och med blev välsignad av en munk. Lite läskigt o jag fattade ju knappt nåt... Först rabblade dem en massa thai som jag inte fattade, sen skulle vi ge gåvor i form av pepsi och snacks, tyckte jag kändes lite konstigt! Efter det fick vi hälla upp heligt vatten och sist stänkte munken heligt vatten på oss. Av munken fick jag sen ett litet armband som funkar som en amulett,  dock sträckte jag fram handen för att ta det från honom och då blev han helt rädd! Varpå lokalguiden nämnde för mig att jag får inte röra vid munken utan jag måste kupa händerna så lägger han armbandet där i. Tänk så många fel man kan göra i denna kultur!
Min chaufför köpte en ny amulett, han är nämligen mannen med de många amuletterna, han tror stenhårt på detta. Går runt med 39 amuletter om sig, när jag undrade var han fick plats med alla dessa visade han ett enormt halsband som han gömt under tröjan! Han är 38 år så därför måste han ha 39 st, för att han ska kunna bli ett år äldre, när han fyllt det måste han köpa en till att ha osv. Hans bil är även pimpad till tusen med amuletter och Buddhastatyer! Något som är väldigt konstigt i detta landet är när någon dör. Man får bara sörja ett visst tag, när kroppen är begravd får man inte sörja längre och då kan de prata om döden och i samma mening dra ett skämt! Själv blir man väldigt chockad, t ex hade chauffören nyss mist sitt barn, nio dagar gammalt i spädbarnsdöd och detta nämner han och lokalguiden översätter sen tittar jag på chauffören lite chockat och beklagar sorgen osv. Men han bara skrattar, skitkonstig känsla! Men han har liksom sörjt färdigt över sitt barn!
Här har vi vår chaufför, han var även med på vår observation av min rundresa och vi har gett honom smeknamnet Schumacher, han kör verkligen som en galning! Han älskar även chili och kan proppa i sig det endast, här kan ni se hur mycket chili han tar i riset! Mig försöker han tvinga i starkare mat varje lunch o middag, lite starkt klarar jag men ibland blir det extremt! En dag hostade jag i timmar efter lunchen p g a chili...
Igår besökte jag även en skola, skoj! Men man märker att det är ganska primitivt mot Sverige, men sött och barnen är ju inte vana vid något annat. Det som är speciellt här är att kl 8 på morgonen varje dag så går nationalsången igång överallt, på tv, radio, bio och i skolorna sjunger man den då också. Hissas flaggan och man sjunger! Och inte nog med det så spelas nationalsången även på samma sätt kl 18 på kvällen då man också ska stanna upp och hedra. Man får sannerligen uppleva många kuturer i detta jobb.

Tidigare inlägg Nyare inlägg