En av dem där lite bättre semestrarna!
Två veckors semester som var så innehållsrika så det kändes som minst det dubbla är precis slut!
Nu sitter jag i Rom, Italien där jag ska plugga italienska sex veckor. Här flyttade jag in i en delad lägenhet i förrgår, vi är fem tjejer som bor här. Den ena av dem är från Bulgarien, kan knappt någon italienska, och knappt någon engelska. Lite svårt att kommunicera med… Den andra är en holländska som är den mest bakterierädda jag någonsin sett (vilket jag redan märkt) men annars trevlig. Den tredje är en tjej som hoppade av skolan och nu verkar hennes föräldrar ha tvingat hit henne för att plugga italienska istället och den fjärde verkar vara en riktigt trevlig prick med italiensk emigrant som pappa som tycker att hans dotter som inte kan språket ska plugga för att sen åka till farfar i Salerno och visa sina kunskaper:-) De två sista är båda från Schweiz, en från den tysktalande delen och en från den fransktalande delen. Detta lilleputt land som ska ha så många språk i ett och samma lilla land.
Men nu tänkte jag ta och skriva om min helt underbara semester jag har haft. Den började med en helg i Schweiz hos Emely, min gamla Bodrum guidekollega som nu bor i Lucerne. En vacker stad med en sjö, flod och bergen med snötäckta toppar runt omkring sig. Dyrt som satan var det i Schweiz dock, men trevliga människor. När jag kom dit flög jag till Basel och därifrån skulle jag ta en buss och ett tåg till Lucerne. När jag köpt biljetten i maskinen var jag helt säker på att jag köpt fel biljett för den var så satans dyr mot hur långt jag egentligen skulle åka, men det visade sig vara helt normala priser i Schweiz. På bussen med mitt gigantiska bagage (som var packat för semester+sex veckors boende i Rom) så tyckte en gammal man att han skulle ta hand om mig. Så när jag kom på fällde han ner sätet bredvid sitt (det var bland dem sätena som man brukar ha barnvagn och cyklar och sånt vid) så jag kände mig ju rätt manad att sätta mig där. Sen märkte jag helt plötsligt hur han höll på att pilla på min väska, då hade han hittat en lina på väggen som man kunde sätta fast bagaget med så man inte behövde hålla i det i svängarna, så det tyckte han jag skulle ha om. Sen var han väldigt pratglad på tyska, vilket var för mig inte så lätt att förstå. Fick fram så mycket som att han varit på semester i Portugal och nu kommit tillbaka. Lite längre bort satt två damer och fnittrade åt honom, verkade vara hans båda två på nåt vis… Med den hjälpen kom jag till Lucerne där Emely istället tog hand om mig. :-) Det som också var lite roligt på Basels flygplats det var att man kunde välja på tre utgångar, den ligger mitt emellan tre länder. Den ena stod det Frankrike på, den andra Tyskland och den tredje Schweiz. Gäller att inte ta fel där;-)
Tiden i Lucerne var jag dock lite förkyld. Hade dragit på mig en förkylning den korta tiden jag varit hemma i Sverige så lite febrig och snorig de första dagarna vilket gjorde att vi skippade vandringarna på tre-fyra timmar upp till bergstopparna och istället tog liften;-) Det var en häftig känsla att lämna ett ganska behagligt Lucerne på kanske 15-20 grader till 2000 meters höjd där det var bara några plusgrader. Fantastiska vyer! Och galet att känna snö där uppe! Temperaturen nere i Lucerne var ännu skönare att komma tillbaka till sen;-)
Mount Pilatus, 2128 meter över havet.
I hålen där drakar ska ha levt... hmmm...
På toppen av Stanserhorn, 1898 meter över havet.I Milano bodde vi på hotell, nära stationen, vilket var väldigt skönt när man kom med tungt bagage, men mindre bra då det var lite avstånd. Men Milano är ju en stor dag så det var avstånd till allt där. Vilket blev: Mycket gående! Men det gillar vi ju, fotvänliga gympaskor på sen så kan man ta sig många mil;-) Vi gick i lite affärer, men eftersom jag kände att jag redan hade hittat en ny garderob där hemma med mycket av det som jag inte haft med i Sri Lanka i vinter, samt att min väska var fullpackad så tänkte jag all shopping får vänta till Rom. Vi gick in i katedralen, besökte ett museum med Leonardo Da Vinci utställning där vi gick runt med audioguides så jag tror det tog två timmar för oss att ta oss igenom utställningen, men det var intressant. Och fullproppade om Leonardo Da Vincis liv blev vi, sen satte vi oss i solen och tog en drink. Aperol Spritz som är så poppis i norra Italien, Schweiz och Kroatien för Emely. Jag som inte gillar aperol valde dock en annan…
Il duomo, katedralen i Milano.
Efter Milano gick tåget vidare mot Cinque terre, det som jag sett mest fram emot och det som var resans syfte, att dit skulle vi! Cinque terre har varit ett drömställe för mig att besöka sen många år, fem byar som ligger utefter varandra längs med den nordvästra kusten i Italien. Kända för vandringsleder då det är nationalparksområde samt otroligt vackra byar att titta på. Som tur var fick jag med mig Emely som också gillar att vandra vilket gjorde att det blev massvis med vandring, även i väder när normala människor hade hoppat;-) Våra sex dagar vid Cinque terre bodde vi i Riomaggiore, den sydligaste av de fem byarna. Mellan byarna kunde man vandra, åka båt eller åka tåg. Vi testade allt, men mest vandrade vi. Båten tog vi sista dagen för att få se kusten från havet sett också, tåget tog vi tillbaka eller till våra vandringar, hysteriskt fulla tåg! Annars vandrade vi varje dag. Vi betade av hela området från La Spezia till Levanto. Naturstigar, med ibland ordentligt uppför och nerför. Otroligt vackra vyer, perfekt väder för vandring. Lagom varmt och molnigt, så man kände sig inte för ofta för varm eller för kall utan lagom:-) En dag hade vi lite för tråkigt väder, regn halva dagen, kallare och dimmigt högst upp i bergen. Men annars var det perfekt! Vi gick på allt mellan 0-700 meters höjd. I Riomaggiore bodde vi i delad lägenhet. Ägaren bodde också där också hyrde han ut flera rum medans man delade toalett och kök. Han sa att han aldrig hade sett några som vandrade så mycket under dagarna men fortfarande hade samma energi för att ta på sig de högklackade och gå alla trappor i Riomaggiore för restaurangbesök på kvällarna. Nä Cinque terre var underbart, vilket ni kan se på bilderna och definitivt ett område där jag gärna vill återvända för att vandra mer!
Efter Riomaggiore blev det en dag i Pisa. Det räckte, Pisa är inte stort. Vi gick runt utan problem, hade inte ens de promenadvänliga skorna på oss längre utan i Pisa slog värmen till och det blev sandaler och klänning! Och tornet är häftigt, att det lutar. OCH de har jobbat i mer än tio år (50 räknat med förberedelser) för att det inte skulle ramla, men de rättade inte upp det helt utan litegrann. Det är ju lutningen som drar turisterna… Men nu tror de att det ska stå stabilt för minst några hundra år framöver. Så klart tog vi de turistiga bilderna där man försöker rätta till tornet;-) I Pisa bodde vi på hostel, med eget rum och egen toalett dock. Men satan vad vi kände vi börjat bli för gamla och bekväma för hostel. Man fick ju inte ens en tvål utan den kunde man köpa i receptionen…
I Florence gick vi omkring och njöt, tog lite långsam seightseing eftersom vi hade ganska många dagar. Vi gick upp till toppen av Florence där man kan se ut över staden, där var en kyrkogård där bland annat författaren till Pinocchio skulle ligga begravd, men trots googlande över hur graven skulle se ut så hittade vi inte riktigt den (kan inte säga att vi ansträngde oss helt heller;-P) Men den fina vyn över Florence fick vi, och vi väntade flera timmar för att få se solnedgången som skulle vara så fin därifrån. Vi kom nämligen upp väldigt många timmar innan solen bestämde sig för att gå ner… Men det blev en fin solnedgång till sist. Sen hamnade vi på en restaurang i ett område där det inte var så mycket turister utan många italienare hängde, det var en liten korsning med flera restauranger och mitt i maten började någon spela skithög musik från en högtalare. Alla, även dem som jobbade på restaurangerna undrade vad som hände. Och efter att bara ha spelat musik ett tag så hoppade en kille fram bakom en bil med en stort plakat liknande en sol i handen, rörde sig mot en av restaurangerna och gick fram till en tjej som satt där. Där friade han till henne, problemet var bara att hon inte blev eld och lågor. Utan vi tror det misslyckades… Hon kramade honom och så men inget riktigt JAAAAAA direkt… Stackare, och där satt alla på de olika restaurangerna och bara väntade på JAAAAAA:et…
Ponte Vecchio, den kända bron som fortfarande på gammalt vis har butikerna kvar.
Florence från ovan
SolnedgångVi gick också till saluhallen, testade på populäraste glassen, gick in i katedralen och en hel hög andra kyrkor, fick gratisbiljetter till en museumvisning om Florence historia av någon konstig anledning, tydligen tyckte hon vi behövde det, smög i utkanterna av filminspelningen för senaste Dan Browns filmen, tydligen skulle Tom Hanks vara där men vi såg honom dock aldrig. En eftermiddag åkte vi iväg på vinprovning av Chiantiviner. Jag var lite skeptisk först till detta, var rädd för att hamna i en grupp med pensionärer och en käck guide;-P Men det blev lyckat, det var blandat med folk i olika åldrar från världens alla hörn, vinet var gott, balsamicovinägern, olivoljan, den toscanska salamin och pecorino osten som vi fick prova likaså. Kul att se den toscanska landsbygden också, eftersom man säger i Istrien i Kroatien där jag jobbade förra året att den regionen påminner om Toscana, och det stämde:-) Efter Florence delade jag och Emely på oss och jag åkte ner mot Rom. Jag hade varit lite optimistik med tiden för tåget och när jag skulle träffa lägenhetsägaren i Rom som skulle ge mig nyckel så när jag kom från tåget hade jag bara två nummer på bussar jag kunde välja på och ta, får ganska fort syn på den ena så springer dit, hoppar på och är högst osäker på om den nu är på väg åt det hållet jag vill eller om detta bara är en mittstation, men tänker att tågstationen borde vara ändstation på ena hållet. Under bussresan följer jag med min telefon (som håller på att dö på batteri:-S) vart vi åker och märker att vi kommer rätt, dock har de gett mig fel namn på stationen jag ska av vid så när jag ser på kartan på mobilen att vi åker förbi mitt område trots att det namnet inte hade kommit så hoppar jag av vid nästa och kör med min gigantiska väska på ryggen en powerwalk till lägenheten, som tur är höll mobilens batteri hela vägen så jag hittade dit men en kvart sen och svettigare än aldrig förr var jag när jag kom fram.
Igår passade jag på att promenera omkring i Rom, vi bor bara 15 minuters promenad från Colosseum, maffigt:-) Och annars är det ju så sjukt häftigt med alla 2000 år gamla antika lämningar som bara sticker upp här och var! Jag ser det på ett litet annat sätt nu än när jag var 11 år och var här tror jag;-) Efter allt gående på lördagen och också lite mättad på att kolla kyrkor, museum och grejer för några dagar efter semestern följde jag idag istället med den holländska tjejen jag bor med till stranden. För en som är bortskämd med att aldrig ha långt till stranden så var det lite mastigt med att åka två olika tunnelbanetåg+tåg för att komma till stranden, 1,5 h restid, var ju inte de finaste området heller direkt och folk låg som packade sillar. Men det var härligt att ligga och sola, och trots att jag från början tyckte vattnet var allt för kallt så tog jag faktiskt ett premiärdopp på eftermiddagen. Och känslan efteråt när hela kroppen är avsvalkad är ju desto skönare än när man badar i 30-gradigt vatten i Sri Lanka;-)
Imorgon väntar skolan! Ska börja med att göra ett test för att se vilken nivå jag ska hamna på så vi får väl se hur mycket italienska kunskaper där sitter i detta lilla huvud:-)