Hanna Arvidsson

På elefanthemmet köpte lokalguiden en läderplånbok till mig, inte den snyggaste kanske men tanken fanns ju där och det blir ett bra minne hem från landet;-)
Sen blev det lite te på det och när vi kom tillbaka till hotellet hade städarna gjort mitt rum extra fint och skrivit "Happy birthday Hanna" på sängen med blommor. Därefter hade jag så mycket energi av alla som varit så vänliga mot mig hela dagen så ja var tvungen att springa till gymmet en runda! På middagen kom hotellet så klart med tårta med ljus i ackompanjerat av traditionella musikinstrument där de försökte sig på något liknande en födelsedagssång :-) En allt för bra dag, och firandet slutade inte med den dagen utan sen kom jag ju till mitt hemhotell Cinnamon Bey tre dagar senare och de ville ju också fira mig med tårta, så då kom en av mina kompisar på hotellet: Rasitha som jobbar i receptionen med tårta och även där hade de gjort fint i sängen genom att skrivit "Happy belated birthday Hanna" med blommor. Rasitha gav mig en utflykt i present innehållande båttur längs mangroveträsken och åkande på jetski. Den fick även min mamma följa med på för dagen efter dök hon upp!

10 december trillade nämligen mamma in i Sri Lanka, en dag försenad pga flygproblem, men väldigt pigg trots jetlag! Sen hade jag mamma här i nästan en månad. Det är den längsta tid i sträck jag tillbringat med min mamma de senaste tio åren. Men det gick väldigt bra, vi drog ganska jämnt;-) I början tyckte jag hon var lite väl optimist men jag hade haft lite dålig månad i november så jag var nog lite väl pessimistisk och efter hand fick hon upp mitt humör medans jag fick dragit ner hennes optimism till lite normala nivåer;-) Annars blev jag förvånad över att se vilken vånda hon också kan ha över beslut! Jag med min evinnerliga beslutsångest har ju diskuterat med henne när jag suttit där och försökt bestämma semestrar, jobbdestinationer och även småsaker genom åren. Då har jag aldrig sett någon beslutsångest från henne men nu! Nu såg jag den! Och jag vet exakt varifrån jag har fått beslutsångesten till att bestämma mig över småsaker som t ex vad man ska äta, ha på sig, vad man ska dricka, vad man ska göra just den dagen osv. Hon är ju precis likadan! Vi kunde ju vela fram och tillbaka hur länge som helst vilken restaurang vi skulle satsa på idag, vad vi skulle göra m.m. En annan sak som förvånade mig var hennes lokalkännedom! Jag har alltid sett henne som en som har koll på kartan och var hon befinner sig, men nu märkte jag att det finns en anledning till att min syster Lina har den lokalkänslan hon har...

Jag och mamma vi var först en vecka på Cinnamon Bey, mitt "hemhotell". Njöt på hotellet, där vi låg vid lyxpoolen (den är egentligen bara för dem som bor i sviterna men jag som är sån stammis här får lov att gå dit också), var nere på stranden och promenerade, badade i havet. Vilket var det första mamma gjorde efter hon kom hit, jag kom då på att jag bara badat en gång i havet sen jag kom till Sri Lanka, då två månader tidigare. Vilket var lite pinsamt, men havet här har varit ganska grumligt av allt regnande vi haft så jag har hållit mig vid poolen mest. Men där efter badade jag några gånger till i havet här med mamma, kunde ju inte låta henne klå mig! Vi gick på mitt stammisställe för massage, där jag alltid rekommenderar gästerna att gå så de tackar mig med att ge mig gratis behandlingar så ofta jag vill;-) Vi hängde hos Hilda, min lankesiska extramamma som hon kallar sig (när mamma var där sa hon bestämt till mamma "in Sri Lanka she's my daughter, in Sweden she's yours.") Hon har ett café bredvid hotellet och bjuder alltid mig på mat, hon har en stor familj och som hennes barnbarn säger "jag testade en gång att försöka rita vårat släktträd men jag fick sluta för det fanns inte tillräckligt med plats på pappret..." Hotellpersonalen skämde bort oss vid poolen med att bjuda på dricka, finaste var nog de pimpade king coconut kokosnötterna.

En av höjdpunkterna den veckan blev ändå valsafari. Tidig morgon lämnade vi Cinnamon Bey och åkte två timmar söderut till Mirissa, byn där safariturerna utgår från. Där hoppade vi på en mindre båt och åkte utåt. Den första en och en halv timmen blev ganska tålamodsprövande... Vi åkte och åkte och blev halvt nerstänkta med vatten, mamma som har en benägenhet att älska vita kläder började få lite lätt genomskinliga kläder av vattnet... Men optimist som hon är satt hon där ändå och sa "ja, men det är ju iallfall skönt att vara ute på havet" när vi istället satt och muttrade över att de där valarna aldrig kunde visa sig. Men så plötsligt, började vi se sprut från vattnet och där var en! Vi var en bit ifrån så vi såg inte jättebra, men vi såg flera sprut från rygghålet på den och sen hur den dök ner med en fin stjärtfena. En av gästerna lyckades nästan direkt få en fin bild på den stjärtfenan, det är ju det man gärna vill. Men han kunde det där med kamera och foto. Strax efter den första visat sig såg vi en till och sen en till. Vid det laget hade jag också börjat få ganska fina bilder, även om de var några hundra meter ifrån. Efter ett tag såg vi flera och så småningom började de andra båtarna som var ute att vända tillbaka och åka in mot hamnen igen, vi var ju ändå ett par timmar ut vid detta laget. Vi stannade dock kvar lite längre. Och det gav valuta! Vi började få dem närmare och närmare oss, och plötsligt hade vi en precis bredvid båten! Tio meter från vår lilla båt skar en 25-30 meter lång blåval ytan!!! Det var imponerande. Upp och ner gick den, precis vid ytan, innan den tillsist kände sig nöjd och dök mot djupet och då fick vi den fina stjärtfenan PRECIS vid båten, det fotot samt filmen misslyckades jag inte med!! Riktigt imponerande, men jag som är lite rädd för allt i vattnet, tyckte att det var nästan lite väl nära. Man har respekt för ett sånt djur då kan jag lova!

När mina gäster lämnade Sri Lanka började mina två veckors semester. Då drog jag och mamma samma kväll till Singapore. Började med att äta thaimat på Sri Lankas flygplats, den starkaste thaimaten jag testat på länge. Mamma höll på att lätt brinna upp, och jag fick förklara för henne att det inte kommer vara så starkt i Thailand (om vi inte verkligen ber om det...) I Singapore bodde vi flott! Det var vi värda:-) Park Regis hotell, ett hotell som jag bott på förrut, första gången jag kom till Singapore 2012 tillbringade jag där. I Singapore gick och gick och gick vi. Det jag brukar vara bra på när jag är i storstäder. Ofta är det ju inte så lång sträcka mellan de olika ställena, så många gånger går det snabbare att gå än att ta tunnelbanan. Samt man får ju se mer och kan alltid göra lite oplanerade stopp på sånt som verkar trevligt längs vägen. Så fötterna fick en del stryk, och outfiten var väl inte de snyggaste alla dagarna, allt för att ha de bästa gåskorna, en dag höll jag på att dö i slutet så då fick vi till och med byta skor med varandra för jag började få sånt skav av dem jag hade. Och då drog jag på mig såna där riktigt gåvänliga sandaler som alla mina svenska gäster alltid har och som är typiskt för oss svenskar. Detta till en kjol! Ja, det såg inte klokt ut, och jag lovar er det finns inget bildbevis sparat efter detta. Men fötterna överlevde den dagen också iallafall. Mammas fötter var nog dem som såg värst ut dock, hon hade dem så omplåstrade tillsist så det såg inte klokt ut. Vi besökte ett museum, National museum of Singapore. Ett museum jag faktiskt inte haft tid att besöka när jag varit där med grupper innan, vi var alltid sån snabb runda i Singapore. De hade en utställning som berättade hela Singapores historia i bilder. Riktigt intressant, och till och med jag som är känd för att inte vara för glad i museum gillade det. Vi la 3 timmar där!! Vi besökte Chinatown med matmarknader, buddhisttempel, hindutempel. De flesta som jag ju varit i förut men även lite nya. Jag visade mamma foodcourterna i Singapore. Där man får billigast (och enligt mig godast) mat. Vissa var riktigt sjaskiga, mamma hade aldrig vågat gå dit själv men jag kan ju mitt Singapore och vet att de är noggranna med sin hygien. Vi promenerade i Kampong Glam (malajernas del) och besökte den stora moskén, det var också en första gång för mig. Vacker moské. I Kampong Glam blev det turkisk mat! Där låg massvis med turkiska restauranger och då blev jag så sugen på min favorit kebab: Iskender kebab med ayran så det blev det! 

Sen blev det en hel del besök på varuhus och shopping. Mer än vad mamma tänkt, men efter ett tag i mitt sällskap började även hennes shoppingsug att väckas! Det var inte längre de vanliga kommentarerna "att en sån behöver jag ju faktiskt inte" eller att grejer var opraktiska och därför inte behövdes utan hon gick loss hon med;-)
Sen träffade vi lite av mina gamla Singapore kompisar. Jag var ute och tog en drink med min gamle kille Sham en kväll och en annan var vi ute med Shayne och Gwenne. Träffade även en ny tjej; Barbara som var roomie med Gwenne samt Elin, som nu gör dem turerna jag gjorde för två år sedan i Singapore och Malaysia var också med ute en kväll. Mamma hängde med en runda men sen kände jag att jag ville köra lite festande med bara dem i min egen ålder också, så då delade vi på oss. Det var helt underbart att vara tillbaka i Singapore och återigen kände jag att det är en av mina favoritstäder i denna värld.