Hanna Arvidsson

Sen jag kom tillbaka från semestern har det varit fullt upp! Jobb, jobb, jobb, långa dagar och inte många siestor har vi hunnit ta. Men men, man älskar ju sitt jobb;-) Vad som gett oss så mycket extrajobb är lite olika saker, hotellproblem, olika grupper som haft konferens samt träning här, sjukhusfall (hade tre gäster på sjukhus förra veckan med brutna ben, armar och lite allt möjligt, så kände sig som en riktig doktor som gick sjukhusrond när man var inne i de olika rummen och hälsade på varje dag! "Jaha, hur står det till med tant Agda idag" osv. ;-P Men jag har ju en förkärlek för sjukhus och alla spännande prylar dem har där så jag har inget emot att hänga på sjukhus! 

 

Strax efter att jag kommit tillbaka från semestern åkte jag, Challe och Jenny till Izmir, Turkiets tredje största stad. Det var en något orolig bilfärd upp då vi lät Challe köra, och hon kör bra men hennes syn är inte den bästa (hon ska på synkontroll när hon kommer hem till Sverige om ett par veckor) och vi körde på kvällen så det var ju något skrämmande när man förstod hur sent hon ser vad de står på de olika skyltarna osv... Så efter att jag trott min sista stund var kommen kom vi iaf hela och krya fram till Izmir. Vi råkade också köra upp på motorvägen ett tag (man ska aldrig lyssna på mig när det gäller vägbeskrivning, det slutade nämligen med att vi kom upp på betalmotorväg utan återvändo....) Tydligen ska man ha något kort för att komma in på dem också, det hade ju inte vi så då ringde vi turkarna på kontoret och frågade hur vi skulle ta oss igenom automaten. "Åk bara igenom, så kommer ni bli fotograferade och om ett par veckor kommer en snubbe komma till kontoret och vilja ha pengarna.." Typiskt turksystem, tror ni någon snubbe har kommit till kontoret då? Nä, än så länge har vi pengarna kvar;-)

I Izmir hade vi lånat en turkkollegas GPS för att hitta till vårt hotell där vi skulle bo en natt, efter att ändå fått hjälp på en bensinstation att hitta det visade det sig att det låg bara bakom denna bensinstationen och inte riktigt i de området vi trodde vi hade bokat. Vi vågade knappt gå ut ur bilen av rädsla för att bli rånade (ja, vi överdrev lite, men lite skumt område hade vi hamnat i...). Men hotellet var lite sött, vårt rum kändes lite som man var på sommarkollo! Men vi sov som stockar och på morgonen stod det vars ett inplastat fat med turkfrukost och väntade på oss! 

Under dagen gjorde vi ett besök på IKEA, åt lax med kokt potatis, sås och broccoli. Mums! Sen tog vi en runda på IKEA bara för att känna atmosfären lite innan vi åkte in mot centrala Izmir. Då hade vi också fått med oss en turkkompis som jobbat i Bodrum i sommar men som kommer ifrån Izmir och det var tur... För på motorvägen var det en idiot som tvärnitade varpå bilen efter tvärnitade, vi tvärnitade men bilen bakom oss hann inte... Så vår bil blev lite kraschad över ena sidan där bak. Med oss i bilen gick det bra, det var ju ingen snabb hastighet så det mer lät av krossade lysen och vi fick inte ont någonstans. Men det blev ju en liten procedur med polisanmälan som skulle skrivas så att vi inte ska behöva stå för lagningskostnaderna utan idioten bakom som inte hann stanna. Och då kan jag säga att det var tur vi hade en turk med i bilen annars hade vi nog blivit lite lurade...

När vi fått rätt på polisanmälan gav vi oss in i centrum, bilen var ju inget problem att köra med, bara att den såg för jävlig ut. I centrum strosade vi runt, tittade på hamnen, gick i basaren, mös och bara hade det gott! Underbar stad som jag definitivt hade velat spendera mer än en dag i!

 

Det är fortfarande varmt och skönt här, på kvällarna lite svalare så man ibland vill ha kofta men dagarna runt 28-32. Eftersom detta räknas som lite svalare så bokar de tyngre utflykterna mer nu, som t ex Efesosutflykt till Turkiets största utgrävda antika stad. Så där är jag då och då med lite gäster. Min första utflykt dit gick väl inte helt som smort dock, vi fastnade i en poliskontroll för att busschauffören tydligen hade jobbat för många timmar i streck... Något irriterande! Detta löste poliserna på ett komiskt sätt, efter ca 45 minuter kom de fram till att någon annan skulle köra bussen fem minuter, sen var det tillåtet att byta tillbaka till den gamla chauffören... Suck, förklara att polissystemet funkar så och att busschauffören inte alls är trött och har jobbat allt för många timmar i streck för gästerna är ju inte det lättaste. Men helt ny chaufför ville bussbolaget inte skicka oss och busschauffören själv ville ju fortsätta köra så vi fick en chaufför som körde fem minuter sen gjorde vi som poliserna sa och ändrade tillbaka till den gamla chauffören igen... 

Häromveckan fyllde både Sara, Ali och Can år. Ali och Can är killar från agenten. Detta firade vi med tacos och till efterrätt kanelbullar och chokladbollar (inköpta på IKEA i Izmir). Något som var väldigt roligt var att turkarna aldrig ätit tacos förr. Vi lagar mat till dem ibland, och det är ju så mycket de aldrig testat på. Deras favorit blev spaghetti och köttfärssås som de blev helt imponerade av när vi lagade till dem en gång! Tänk att vara 25 år och testa spaghetti och köttfärssås för första gången! Vi fick ju iaf ha en grundlig genomgång på vilka olika sätt man kan äta tacosen, med chips, mjuka bröd, hårda bröd osv. Men de tyckte det var rätt gott! :-) Kanelbullarna och chokladbollarna var de dock sådär glada för, jag delade en kanelbulle med vår kollega Emre och förklarade att man alltid sparade det i mitten tillsist för det är det godaste! När vi kom in till mitten sa Emre så sött, "Hanna, you can have the last part, because I've heard it's the best one" Dessa snälla turkar! Jag tvingade dock honom att dela den medmig för han fick ju tvunget känna hur det smakade! Han höll med om att det var den bästa delen;-) Efter det skulle Emre lära mig hur man diska för han tyckte jag gjorde det lite dåligt... Han tyckte jag slösade med alldeles för mycket vatten, märktes att vi hade växt upp i två länder med lite olika levnadsstandard.

Förutom Sverige tröjan gav vi också Ali en karikatyrmålning på mig, Jenny, Challe, Sara och Ali tillsammans, sjukt rolig och man kan faktiskt känna igen vem som är vem;-)