Lever lite galet för att få lite extra action i livet...

Härom morgonen vaknade ja upp till det här! Detta lyckades gå till så att ja träffat en kille på stranden som var född och uppvuxen i USA men med italienska föräldrar. Han var galet trevlig så vi satt och snackade hela dagen. Sen gick vi och mötte upp hans kompisar (vilket i lilla Sorrento ja såklart redan kände till en del av hans vänner..) och drack lite vin. När det var dags att åka och äta något istället kände ja att jag var tvungen att byta om från min strandoutfit först. Dels tittade de italienska brudarna lite väl nedlåtande på mina jeansshorts och linne och sen började det också bli kallt efter att solen gått ner. Så ja lovar att ja ska byta om fort och sen komma ner för middag. Men då ringer pappa och undrar om jag lever (är lite dålig på att skicka livstecken till mina föräldrar när ja är i Italien..) så då hamnar ja i snack ned honom i 45 min! Så en och en halvtimme tog min snabbombytning... Som tur va hade vissa av dem redan ätit o inte väntat på mig, annars hade det varit lite pinsamt!
Sen har vi hängt lite mer: stranden, ätit middagar osv, sjukt trevlig kille att prata med! Och häromkvällen var jag då uppe i hans hus som han hyr när han är här, ligger ovanför Sorrento. (jag liftade upp i en skruttig jobbil med en supersöt liten italienare! Han hette Mark, hade en mamma som var engelska och han hade precis avslutat sin jobbdag som trädgårdsmästare på Capri) Uppe i amerikanens hus blev jag sen avsläppt och i hans hus fick man verkligen den vackraste utsikten över Neapelbukten och Sorrento! Vi gick och åt, drack ett av de godaste rödvin ja någonsin smakat (dock för dyrt för att man lär köpa det själv nångång..) och snackade skit på hans terass till två på natten. Då tyckte inte han ja skulle gå hem då det är smala vägar och dåligt upplysta. Men han har två sovrum extra i sitt hus så jag fick låna ett helt eget sovrum, tandborste och pyjamas! Helt klart godkänd service;) Kände mig som en prinsessa där jag låg först i en stor mjuk säng med massvis med kuddar och sen väcktes jag av en helt underbar soluppgång! Magiskt vackert var det, himmelriket...

Förra onsdagen hade jag och Amanda den längsta transfern någonsin! Kl tre på natten gick vi upp hämtade upp gästerna på hotellet och började köra ner mot Kalabrien och flygplatsen i Lamezia Terme. Fem timmars körväg dit men med en otroligt vacker vy över gröna berg med små gulliga byar instuckna här och var! Speciellt i morgondiset var det väldigt fint.

Påminde om den gamla tv-reklamen "På studiebesök i Bregottfabriken";)

I Kalabrien hämtade vi nya gäster som kom ner och sen var det fem timmars körväg hem igen... Vid sex på kvällen var vi hemma igen, sju gick jag och la mig för att ta en liten powernap innan kvällsmaten, halv sex på morgonen vaknade jag igen, något förvirrad över var jag var, vilken dag det var och ifall jag hade missat jobbet... Längre powernap får man leta efter;)

Nu när vi har så få gäster förra veckan och denna så har vi haft lite mer fritid! Vi har legat en hel del i stekt nere på en av badbryggorna, vi rekommenderar den för gäster och de får ett bättre pris där samt vi får ligga där och sola gratis!:) Annars är det ju dyra badbryggor/stränder här i Sorrento, för inträde, parasoll, solsäng, handduk så ligger priset på 19-22 euro i vanliga fall... Galet e d, men man vänjer sig vid exklusiva Sorrento efter ett tag;)

Lyckobringare! ;-)

I måndags var även jag och Amanda inne i Neapel, gick på Arkeologiska museet som jag tjatat ända sen förra året att vi skulle gå på nångång, det var häftigt men tycker nog arkeologiska museet i Aten som jag var på förra året var bättre! Men något som är roligt här är ju alla "fallos-symboler" dvs snoppar som man grävt fram från romartiden! Det ansågs som fruktbarhetssymboler och lyckobringare och kunde därför ses överallt... även ett annat museum hann vi med där de bland annat visade balsamerade öppna gamla människor så man kunde se hur kroppen såg ut inuti med balsameringen, lite häftigt! Sen shoppade vi, köpte varsin present till varandra; en nyckelring som ser ut som en chilifrukt! I Neapel så finns det chilifrukter som halsband, nyckelringar, dekorationer osv. Det är en lyckosymbol, man måste dock alltid få den för att få tur. Så man får INTE köpa den till sig själv, därav fick vi helt enkelt köpa en till varandra!:)

Neapels kända julkrubbor!

På eftermiddagen lyckades vi dock tappa bort varann... Jag ville prova lite fler grejer i en affär medan Amanda var färdig att gå till nästa, så vi sa vi skulle höras på telefonen sen. När jag ska försöka ringa henne sen har dock hennes mobil tagit slut på batteri.. Så jag hade två telefoner; min egen och vår servicetelefon medan Amanda inte hade nån... Vi gick runt och letade lite efter varandra men det är ju hopplöst att hitta varann i den smeten. Så jag shoppade vidare sen, o efter ett par timmar gick jag för att ta tåget hem, på tåget ringer Amanda. Då har hon tagit båten hem. Jaja, vi kom hem båda två iaf:)


Såklart har vi våra galna festkvällar då och då... Och jag har en förmåga den senaste tiden att känna att jag behöver lite mer action i livet, o då drar jag ut Amanda på farligheter... Häromkvällen när vi var på väg hem efter en utekväll var det som vanligt några killar som kom körandes förbi, saktar ner farten på bilen och ropar "Amore", "bellissima"! Sen frågar dem alltid "vart är ni på väg" Varpå vi säger "hem" och dem börjar gå på att vi ska följa med dem istället så ska vi få se den vackra landsbygden utanför Sorrento... ;-P Och de förstår oftast inte när vi försöker förklara för dem att vi jobbar här och att ajg är ute och går vandringsleder på den landsbygden hela tiden... Oftast brukar vi ju bara dissa dem men ibland hoppar vi med. Som sagt, för att få lite action i livet... Så denna kvällen drog jag med en minst sagt tveksam Amanda! Dessa två killar skulle sen försöka lura i oss att de spelade fotboll i Sorrento, vi förklarade att vi känner en del i Sorrentos lag och även en i Castella Mare som vi har träffat. Då började de gå på att de hade spelat i Roma innan med Totti o gänget. Men vi var inte så lättlurade... Och tillslut kom det fram att dem bara spelar i Massa Lubrenses lilla lag, inte alls nån särskilt hög serie;-P De tog oss upp till den enas hus, som var typ ett stort hotell. Dock var det helt nersläckt och killen hade väldiga problem att hitta var man skulle få igång ljuset på anläggningen. Så vi frågade om det verkligen var hans hus? Jodå det är mitt, sa han. Nej, sa vi, det är din pappas hus. (vilket det är med allt här, killarna säger det är deras fina hus, båtar osv. men egentligen är det ju pappan som äger det) Jaja, men det är ju samma sak tycker de... Tillsist fick vi igång ljuset och blev runtvisade i det stora hotellet vilket brukade ta emot bröllopsgäster och som sagt inte hade några gäster för tillfället. Men det var fint, vi hade trevligt och sen när vi började bli trötta så körde de oss hem. Så man behöver inte vara så orolig över att hoppa in i okända bilar här (vilket vi gör då o då...), gentlemännen gör som man vill och ni vet ju, det är inte så lätt att försöka få Hanna att göra nåt hon inte vill ;-P

En annan häftig grej var härom veckan på min utflykt då vi vandrade Gudarnas Stig, på båten mellan Positano och Amalfi var det en massa delfiner i vattnet som gjorde konster och lekte, häftigt att se! Delfiner kan man se här då och då men det är faktiskt första gången jag gjorde det nu.

Nu är vi då på sista dagarna i Sorrento. På onsdag är det Amandas sista jobbdag, hon ska börja plugga till hösten. Jag, Isabella o Elisabet kör ju igång och jobbar här i augusti igen! Vad jag ska hitta på i sommar har jag fått lite erbjudande på och ska bestämma mig på måndag!:)

 

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback