Hanna Arvidsson

Ja, förra torsdagen började det då tidigt på morgonen då jag och Madde gav oss iväg till flygplatsen, i taxin kommer Madde på en viktig grej som hon glömt... Men det var ju bara att se till så denna lilla petitess som bara kan vara utanför kylskåp 12 timmar fraktades ner till Koh Chang, där det under förklaring med enormt tålamod fick en av våra hotellreceptioner att förstå att de skulle förvara den i kylskåpet till guiden kom och hämtade den! Är grymt imponerad över att de lyckades...

På flygplatsen tog vi oss en dyr (fast i svenska ögon sett normalpris..) frukost. God var den iaf! Sen mötte vi upp våra pensionärer, ibland när tålamodet tryter över deras alla möjliga konstiga frågor och när de är för långsamma så undrar man varför man väljer att umgås med såna gamlingar varje dag:-P Fast sen är dem ofta rätt söta ändå! Det mest komiska är att alla gamlingar alltid lägger så stort intresse över logistiken. De undrar hur länge de ska ha denna bussen, om bussen kommer stå kvar och vänta medan vi är inne någonstans eller om den kommer köra iväg, vad de kan lämna kvar i bussen, var de kan slänga skräpet, om busschauffören äger bussen eller han kör för ett bussbolag m.m. Och detta sitter de och diskuterar fram och tillbaka länge, verkar nästan mer intressant än själva sevärdheterna ibland. Hur kan DET vara så intressant undrar man ju...

När vi landat i Phnom Penh, var det första som roade mig bussens söta små gardiner, det andra var 4 kambodjaner som lastade en buss med paket. De använde sig av tekniken att kasta in paketen till höger och vänster och i slutet trycka på medan de pressade in de sista paketen. Det där med att vara försiktig med innehållet och stapla fint funderade dem aldrig på...

I Phnom Penh kan jag lista tre höjdpunkter:

1. Nattmarknaden!!!! Ojojoj, det finns så mycket bra grejer på dessa marknader. Och pruta, jag älskar ju det! Även om jag blev sjukt sur på en kambodjanska som kör med fulingen att när hon sagt 3 dollar hur länge som helst (och jag två) plötsligt går upp till 6 dollar för att hon ser en annan som börjar rycka i samma kläder och tänkte att hon nog kunde få mer då. INTE OK! Så hon ville jag slå lite på, men jag lugnade ner mig och var nöjd med mina örhängen, två klänningar och en kofta som jag fått med mig hem. Det mest spännande är provningen av kläderna. I en affär orkade jag inte ens prova utan köpte en klänning bara genom att hålla upp den framför mig och se lite av den i den minimala spegel på 20*20 cm som hon hade! (Obs. kom ihåg att det var fröken Hanna Arvidsson, drottningen av beslutsångest som gjorde detta!) Ibland har dem "ombytesklänningar", det ser ut som ett tält du kränger på ovanpå klänningen/tröjan du har på dig och sen tar du av din egen tröja där under och sätter på den andra. Förstå hur mycket man börjar svettas i denna värmen när man ska till att lyckas med det...

2. Ett annat intressant men hemskt besök var Toul Sleng (S21) och Killing Fields. S21 är en gammal skola som blev fängelse åren efter inbördeskriget (1975-1979) då De röda khmererna tog makten och mördade tusentals kambodjaner utan att omvärlden var medvetna om det. På S21 fick vi se hur fångarna tvingats bo, leva och torteras då de inte gav rätt svar till ledarna, inte hade de synpunkter på hur ett land skulle ledas som de hade. Vi fick se hemska bilder på hur de torterats, på tredje våningen hade de satt upp stängsel då en fånge hade försökt hoppa ut därifrån och ta självmord för att slippa ifrån fängelset. Under dessa fyra åren mördades 1,5 miljoner människor i Kambodja och många grävdes ner i stora massgravar. En av dem är då Killing Fields som vi besökte och fick se kranium, benrester, tänder och kläder. Det kommer bara upp mer och mer utav detta varje gång det regnar... Hemskt. Och närmre 20 000 massgravar tros finnas runt om i Kambodja.

3. Italienaren! Tror ni inte att en av de restauranger vi använder oss av i Phnom Penh ägs av en som är halvitalienare! Hur lycklig kan man inte bli... Så jag hamnade med honom och snackade om allt mellan himmel och jord över en espresso (såklart hann han klämma in att han var singel, han är ju italienare!) Men det var underbart att känna italienarpersonligheten hos honom. Med hur han kollar in en, vad han säger och hans ögon. ;-) Nä det var roligt. Madde märkte hur jag blev lite till mig, trots att han inte var särskilt snygg. Men han var ju italienare...

Förutom att vara i Phnom Penh åkte vi ett spännande inrikesflyg (propellerplan) upp till Siem Reap för att besöka Kambodjas stolthet, Angkor området och såklart Angkor Wat. Det var häftigt! Vi cyklade även runt på området, vilket jag gillade. Flera tempel fick vi se, och vi var inne i Angkor Wat, Bayon templet som var inrett med en massa ansikten, mitt favorittempel av de tre vi besökte! Och sist även Taphrom templet, mer känt som Tomb Raider templet efter att filmen med Angelina Jolie spelades in här i början av 2000-talet. I Siem Reap gjorde jag och Madde även ett riktigt fynd! "Vietnamhattar" som vi lyckades pruta ner till 2 dollar! Kan det blir bättre? Skitnöjda har vi sen gått runt i dessa hattar under resan, perfekta solhattar! Man måste dock alltid ha på sig dem när man är på resande fot, går inte att packa ner i väskan direkt...

I Siem Reap besökte vi även de flytande byarna som (tycker jag) konstigt nog får vara med på UNESCO:s världsarvslista trots att folket som bor där både dricker vattnet och kissar och bajsar i denna enorma sjö, hur äckligt är inte det! Och på ett världsarv liksom... De som levde där jagade turistbåtarna för allt vad de var värda för att visa upp när deras barn höll i ormar, och ville man ta ett kort på de gulliga barnen som höll ormarna så kostade det 1 dollar. Och barnen var ju inte ett dugg rädda för dessa ormar, de pussade och hade dem om sig överallt till och med ner i byxorna... Jag tog ett foto, men i smyg så jag slapp betala. Mina pengar skänkte jag till SOS-barnbyn vi besökte istället!

Vi åkte nämligen buss genom en stor del av Kambodja, och då besökte vi lite olika ställen, en hantverksby, silkestillverkning där man kunde få smaka kokta silkesmaskar om man ville... jag ville inte! Ett stopp kunde man även få smaka på specialiteter som friterade spindlar, och inte vilka spindlar som helst utan tarantellor! Jag kan säg att jag skippade att smaka på detta också, även om en liten försäljare på 11 år som hette Weeboo, verkligen ville ajg skulle testa. "It tastes like chicken" körde han ju förstås med... Men får väl säga såhär, om Madde blir sjuk så jag måste köra rundresani Kambodja någongång så ska jag lova att smaka friterad tarantella då! :-S

Men SOS-barnbyn var en favorit! Gud, man vill bara ta med sig alla dessa sötnosar hem. Men förutom de söta dagisbarnen besökte vi ju även äldre barn, ända upp till 25-åringar! Riktigt skoj, de tyckte ju det var jätteroligt. Tittade på oss som apor på zoo ;-) Vi såg ju konstiga ut och pratade konstigt, 18-åringarna hade lite svårt att peka ut Sverige åt oss på kartan, men lyckades tillsist! På dagiset hittade jag en liten kille som älskade att posera för mig. Han stod blickstilla i konstiga ställningar så länge han kunde... :-) Sån sötnos...

Sist på vår rundresa hade vi ju party! Och såklart tequilarace... I Sihanukville, besökte vi fina stränder (en som tyvärr hade en massa sandflugor som gillade mig vilket gett mig bett som kliar femtio ggr värre än myggbett... men det försvinner nog snart!) Men höjdpunkten var ju tequilarace, Madde hade ju tjatat på gästerna om detta hela rundresan. Dock var det bara sju tappra som följde med oss på detta. Det var på Monkey Republic, backpackers favoritplace. Där man dels får en bägare med hur mycket öl som helst i för 10 dollar, men jag som fortfarande inte lärt mig dricka öl var ju mer glad för tequilashotarna för 1 dollar stycket...

Öl för pengarna!

Gästerna våra klarade bara 2 eller 3 tequila sen smet de hemåt. Men jag och Madde och Joe, Maddes gamla kollega från Dubrovnik i somras och lite nyfunna vänner tog desto fler... Också lite drinkar på det. Kan säga att sitta på en båt dagen efter i en och en halvtimme med blagande solsken var inte det underbaraste... Men kvällen var sjukt kul! Hann med lite av varje och jag som alltid får för mig att ta nattdopp när jag festar gjorde ju såklart det. Kl. 4 på morgonen åkte vi hem, då stod Maddes ögon fortfarande åt alla håll och jag var som en dränkt katt med inte världens bästa koll på min väska... Dagen efter kollade jag igenom om något var borta då jag inte hade haft världens bästa koll på min väska under kvällen, det enda som var borta var en tuggummiburk! Då blir man glad! Kameran, plånboken, nycklar och dyrt smink låg fint kvar :-)

Tillsist tog vi bussen tillbaka över gränsen in till Thailand, tydligen lyckades jag missa en stor kobra på vägen. Irriterande! I Thailand nu myser jag och Madde i vår dubbelsäng med rosentäcke :-) Efter att bott ihop nu ett längre tag har vi lärt känna varandra allt för väl... Men man vet iaf vad den andra har i tankarna då o då! ;-) Vi passar på att hänga ltie på Koh Chang nu, bättra på brännan och värma upp inför mitt födelsedagsfirande. Jag älskar ju att fylla år, så nu har jag tjatat på dem om detta ett tag. Aksels uppgift är nu att i Bangkok ragga ihop lite folk som vi kan bjuda hem på födelsedagsfirande, och sen ska vi ju avsluta med en brakutgång! Några svenskar, en från Singapore och tjugo "nödfalls-thailändare" ifall vi inte lyckats få ihop tillräckligt många har vi än så länge... ;-) Blir nog ett nytt tequilarace...

Bra dag på jobbet? ;-)

Men nu ska jag få lite action och komma ut igen! Imorgon åker jag nämligen till Kambodja med min kollega Madde för att observera hennes rundresa där. Man vet ju aldrig, om hon blir sjuk nångång i vinter är det ju bra att ha en inhoppare och jag tycker det ska bli jättekul att jag fick bli skickad dit och se Kambodja också, återigen lära sig ett nytt land och en ny kultur. Där ska tydligen vara ännu billigare än Thailand med...

På senaste har jag passat på att bättra på brännan lite nere i Hua Hin, stekt vid vår pool där och läst Mari Jungstedt-deckare. Hua Hin finns det nämligen så mycket svenskt i så man hittar ju allt! En fin bokaffär är där bland annat där man kan byta in böcker och sen få tillbaka nya, jag var där med danska kollegan Susan och hon var lite putt när den danska hyllan med böcker var en femtedel av den svenska... ;-P Plus att det mest var danska "pensionärsböcker"!

Jag kan väl heller inte säga att jag endast äter thaimat här... Jag har ätit mexikanskt en del (tacos ju!!!), starkt indisk take away blev det till kontoret igår, vietnamesiskt har jag testat men tyckte det var lite tråkigt... Pizza med min favorit italienskaost scamorza hittade jag! Jag och Carro som jag bor med har nämligen blivit väldigt förälskade i "Food by phone", massvis med restauranger som är kopplade till detta, säkert hundratals! Man kan beställa maten via nätet eller ringa då såklart. Beställer du över nätet ringer dem direkt upp dig och konfirmerar din beställning, sen ringer dem när dem är nere i lobbyn på vårt lägenhetskomplex och så kommer man ner och betalar och får sin mat. Vi har faktiskt bara testat det en gång hemifrån och en gång från kontoret, men oj vad vi gillar det! Och det är en hel bibel med mat att välja från, ni förstår att det kan ta lite tid för mig ibland...gäller verkligen att bestämma innan vad man är sugen på: italienskt, grekiskt, thai, libanesiskt, skandinaviskt, irländskt, kinesiskt, ja som sagt Bangkok has it all! ;-)

När det gäller svenskt så hittade jag restaurangen Scan Deli i måndags, irrade runt lite för det är inte alltid det står nummer på gatorna... Men sen hittade jag dit! Det blev något så svenskt så att jag inte ens ätit det förr! Säkert norrländskt eller nåt;-P Råraka med bacon och lingon! Och sen äppelpaj med vanlijsås för att fira ;-) Men dock, svensk mat är ju inte den roligaste... men ändå kul att kunna få det även här ibland! :-)

Förra söndagen ville jag och Carro aktivera oss lite så vi bestämde oss för att gå på barnvänliga och sevärda Ocean World i Siam Paragon. Där fick man träffa på såhär fina fiskar ;-) Men även farliga hajar, som vi kunde få dyka ner hos om vi ville, varför man nu skulle vara så dum... hajar o jag  ska helst ha ett tjockt glas om inte ännu mer mellan oss! Även såna här håriga och äckliga tarantella spindlar fanns det vilka gav mig rejält med gåshud... :-S

När vi lekt färdigt blev det lite shopping på Central World, mycket nice varuhus! Har blivit ganska mycket shopping på senaste... Men det är ju iaf billigare;-) Jag och Carro hittade också ett enormt Forever 21, har sååå snygga grejer och billiga! Man kan bara älska det! Vi hittade också ett väldigt gulligt fik där, eftersom vi snöat in oss väldigt på Starbucks-beroende den veckan (vilket jag redan har botat mig från, gillar inte ha beroende...) En kväll var det nämigen så illa att kaffestället bredvid hade hunnit stänga sin maskin för kvällen och jag ville ha min espresso eller vanillalatte... Då tog vi en taxi och sa "take us to nearest Starbucks..", det var stängt! Så då åkte vi vidare och hoppade av mitt i ett rödljus då vi hade sett en starbucks-skylt! Den här taxichauförren hade nog sina konstigaste gäster den dagen, han bara skrattade... Men efter det har jag låtit bli att ta allt för mycket latte eller espresso!

Jag har även hunnit festa loss i Hua Hin, och vilken fest! Det blev många drinkar och shotar, mådde inte helt på topp dagen efter... Men kul var det! Och oj med internationellt, det var schweizare, danskar, svenskar, thailändare, finländare, norrmän, studenter från bangladesh, Finland, Holland, Frankrike och USA som flytt Bangkok då skolan stängt pga översvämningarna! Kul hade vi :-) Och kvällen avslutades med att man helt plötsligt stöter på en cowboy som trollar kl 4 på natten! Det var vatten som hälldes ur tidningar, fimpar som släcktes i tröjor, hårstrån som gjordes om till cigaretter och cigaretter som flög! Så oväntat att han bara står där kl 4 på natten! Ja allt händer här...

Vi har även upptäckt att bredvid vårt nya kontor har det öppnat det hetaste köpcentret just nu, öppnade förra månaden och alla är där! Terminal 21 heter det och är byggt som en flygplats! Man kommer in i olika terminaler som är olika städer, Rom, Paris, San Fransisco, Istanbul, London m. fl. Varje våning har sin stad och då dess tema på inredning! Och toaletterna på detta ställe! De är de underbaraste jag sett i hela mitt liv, även där är de olika utformade på de olika våningarna men gemensamt är att varje toalett har en sits med så många knappar så man blir nervös! Där är värme i taolettsitsen, man kan få både en dusch och en föntorkning! Rengöring, kan reglera temperaturen på toavattnet, ja you name it! Man vill aldrig lämna dessa toaletter, allvarligt! Jag vill bo på Terminal 21!!! Mitt nya himmelrike...

Det är väl ingen som har missat att det nu är lite mer vatten i Thailand än vanligt... Det har tyligen varit den värsta regnperioden på 70 år eller nåt sånt! På nyheterna har de visat bilder med folk som får simma mellan sina hus och något så illa hade jag inte sett förrän jag kom upp i landet lite. Samma dag som UD avrådde resor till flera provinser i Thailand åkte jag nämligen på observation av min rundresa, upp till flera av de provinser de avråde att man skulle vara i... Men jag klarade mig bra, men oj vad mkt vatten man såg! På sina ställen såg det ut som nya världshav, lokalguiden berättade att det på sina ställen var 4 meter högre vattennivå än normalt och folk stod verkligen och fiskade där det vanligtvis var risfält! Galet... en gång var det lite läskigt, det var när vi körde i vatten som gick bilen upp över däcken och det även blåste, då fick chauffören kämpa emot vindarna lite för att inte drivas med. Men annars har jag bara åkt igenom vatten, på alla ställen jag stannat och gått av har det varit torrt o fint :-) Dock märker man ju av översvämningarna på alla ställen i landet på det sättet att många av dem fabrikerna där varor i alla de slag görs ligger under vatten, eller vägar så det är svårt för varor att komma fram. Så på många restauranger är det att alla rätter inte kan göras, av sju fruktjuicer kanske de har tre inne osv. Vatten har också varit svårt att hitta. Och när man kommit in till och med i stora varuhus har hyllorna gapat tomma på många ställen, med frukt, grönsaker, bröd, yoghurt, vatten ja det mesta. Man har inte kunnat välja och vraka precis. Senaste dagarna har de dock börjat få in lite mer varor tycker jag. Dock har översvämningarna gjort så jag har åkt fram och tillbaka lite mellan Bangkok, Hua Hin och lite norrut. Nu har jag varit i Hua Hin ett tag, kom ner hit efter min observation av rundresan och då hade de andra tre guiderna redan skickats hit från Bangkok. De hotade stänga av elektriciteten när vattnet kom in i Bangkok nämligen och då tyckte vi alla det var säkrast att lämna. Dock har elektriciteten klarat sig tror jag och ikväll ska jag bege mig tillbaka till lägenheten i Bangkok. Både Aksel och Madde har åkt ut på sina första rundresor nu så det är jag och Carro som ska pyssla med material till gästerna denna veckan. Jag skulle egentlgien också varit på rundresa men eftersom UD avråder flera av de provinser jag vistas i har den blivit inställd. Får se om UD häver avrådan snart så min rundresa nästa vecka kanske blir av...

När vi jobbar nere i Hua Hin bor vi antingen på hotell eller i Bravotours hus om där finns plats. Det är ett mysigt hus tycker jag, även om där luktar lite unket... Men det är på 4 våningar och med 5 sovrum som guider kommer och går i. Just nu har jag bott där med danskarna Susan och Benjamin och som det ser ut med bokningar kommer jag nog vara den guide som är mest nere i Hua Hin av oss svenskar.

I Hua Hin har jag gått igång på shopping! Köpt min första långklänning som är underbart skön att gå runt i i denna värme. Och även inhandlat lite andra klänningar o smått o gott! När jag kom hit hade jag lämnat min bikini i Bangkok då det var tänkt att det var dit jag skulle och jag och bestämma mig tar ju allt för lång tid och jag hade inte riktigt orken att göra det heller, så jag skickade bud med Madde, Carro o Aksel att hitta en snygg bikini till mig, o de lyckades över förväntan bra! :-)

Igår var jag på utflykt till nationalparken Kaeng Krachan. Thailands största nationalpark med en area som är 4 gånger större än Bangkok, 2915 km2 stor! Där inne i djungeln gömmer sig alla möjliga växter, ätliga o oätliga svampar, tigrar, elefanter, enorma tjurar, apor m.m. Det nämaste ett stort djur vi kom var tjurspår vi följde... men det var nog tur det! Dock kom vi lite närmare några små djur, efter vår djungelvandring då vi vadat i vatten och krånglat oss igenom buskage satte vi oss nämligen återigen på vårt jeepflak för att köras ner och få lite lunch. Det var jag, min lokalguide Tom och hans fru. Efter ett tag märker Tom en igel på jeepflaket, och en ganska tjock sådan! Lite panik fick jag då jag tycker såna är väldigt äckliga... :-S Sen säger Tom "it has to be this big because it has been feeding on someone of us"! Då blev det lite jobbigt. Och det tog lång tid innan Tom såg att hans fot blödde och hade ett "igelhål" på sig, tydligen sprutar igeln in nåt gift som gör att blodet inte koagulerar så det sipprade ut lite, lite hela tiden! Riktigt äckligt, och man känner inte såret heller.. Sen tog det en halvtimme till innan Toms fru märkte att hon också hade ett litet igelhål mellan tårna! Så då var det bara jag kvar, men jag klarade mig! Inte hittat nåt hål på mig:-D Tur det! Säkert för vitlöken jag krängt kvällen innan;-)

Vi tog också en long-tailed båt ut i sjön i Nationalparken, besökte ett tempel där jag till och med blev välsignad av en munk. Lite läskigt o jag fattade ju knappt nåt... Först rabblade dem en massa thai som jag inte fattade, sen skulle vi ge gåvor i form av pepsi och snacks, tyckte jag kändes lite konstigt! Efter det fick vi hälla upp heligt vatten och sist stänkte munken heligt vatten på oss. Av munken fick jag sen ett litet armband som funkar som en amulett,  dock sträckte jag fram handen för att ta det från honom och då blev han helt rädd! Varpå lokalguiden nämnde för mig att jag får inte röra vid munken utan jag måste kupa händerna så lägger han armbandet där i. Tänk så många fel man kan göra i denna kultur!

Min chaufför köpte en ny amulett, han är nämligen mannen med de många amuletterna, han tror stenhårt på detta. Går runt med 39 amuletter om sig, när jag undrade var han fick plats med alla dessa visade han ett enormt halsband som han gömt under tröjan! Han är 38 år så därför måste han ha 39 st, för att han ska kunna bli ett år äldre, när han fyllt det måste han köpa en till att ha osv. Hans bil är även pimpad till tusen med amuletter och Buddhastatyer! Något som är väldigt konstigt i detta landet är när någon dör. Man får bara sörja ett visst tag, när kroppen är begravd får man inte sörja längre och då kan de prata om döden och i samma mening dra ett skämt! Själv blir man väldigt chockad, t ex hade chauffören nyss mist sitt barn, nio dagar gammalt i spädbarnsdöd och detta nämner han och lokalguiden översätter sen tittar jag på chauffören lite chockat och beklagar sorgen osv. Men han bara skrattar, skitkonstig känsla! Men han har liksom sörjt färdigt över sitt barn!

Här har vi vår chaufför, han var även med på vår observation av min rundresa och vi har gett honom smeknamnet Schumacher, han kör verkligen som en galning! Han älskar även chili och kan proppa i sig det endast, här kan ni se hur mycket chili han tar i riset! Mig försöker han tvinga i starkare mat varje lunch o middag, lite starkt klarar jag men ibland blir det extremt! En dag hostade jag i timmar efter lunchen p g a chili...

Igår besökte jag även en skola, skoj! Men man märker att det är ganska primitivt mot Sverige, men sött och barnen är ju inte vana vid något annat. Det som är speciellt här är att kl 8 på morgonen varje dag så går nationalsången igång överallt, på tv, radio, bio och i skolorna sjunger man den då också. Hissas flaggan och man sjunger! Och inte nog med det så spelas nationalsången även på samma sätt kl 18 på kvällen då man också ska stanna upp och hedra. Man får sannerligen uppleva många kuturer i detta jobb.