Hårborttagningskräm, oinbjudna apor, tunga havssköldpaddor, extra sockar. Första veckorna i Sri Lanka bjuder på en del!
Vinterns destination: SRI LANKA!
Japp, nu har jag åkt runt i Sri Lanka sen den 10 oktober. För några dagar sen var första gången jag var tillräckligt länge på ett hotell i sträck för att kunna lämna in lite tvätt, det var behövligt då jag till och med hade börjat gå på bikinitrosorna nu… All tvätten kom tillbaka, plus ett par extra herrsockar i fem storlekar för stora. De hade märkt alla mina grejer med hotellets namn och mitt rumsnummer på små minilappar som jag hittar i varje klädesplagg allt eftersom. Är rädd för att jag kommer missa ta bort dem på vissa klädesplagg och gå utanför dörren med en CB371 på ryggen… Otroligt skönt var det iaf att få plocka upp sin stora ryggsäck, tvätta och stryka lite kläder. Jag var rätt slutkörd också efter lång jobbperiod med att först ha åkt rundresan en runda med lokalguide och sen direkt efter med grupp så dessa dagar jag nu haft (sen onsdags) på ett hotell vid stranden har jag verkligen försökt att ägna åt återhämtning. Träning, spa och massagebesök, till och med lite fiskspa för fötterna, promenerat längs med stranden, latat mig vid poolen osv. Såklart har jag jobbat lite också, men jag har tagit det i ett par timmars perioder då och då. Har lärt mig sen i vintras att försöka lyssna bättre på min kropp och låta den få vila då och då. Har även köpt på mig lite ayurvedisk hälsokost för att boosta mig ordentligt. Ayurveda är ju väldigt utbrett här och vi besöker lite ayurveda center samt plantträdgård där man gör mycket mediciner. Där är jag rädd jag kommer handla något varje vecka. Första gången på plantträdgården råkade jag ta bort lite av håret på armen då jag inte riktigt hörde vad han sa om en kräm utan hörde bara ”vill du prova?” Varför inte tänkte jag. Och det visade sig vara naturlig hårborttagningskräm…
Men lite vila dessa dagar behöver ju inte vara att bara ligga i en säng. Nädå, jag har kommit igång med min träning igen:-) Och när jag väl sätter igång så är det all in! Så gymmet nästan varje dag. Ibland lite hårdare pass med intervaller, ibland bara cykelpass i lugn takt, ibland löpning, lite styrka. Ja lite varierat helt enkelt. När jag tränar är jag mer noggrann med vad jag äter också, många kanske är tvärtom. Tränar man kan man unna sig vad man vill. Jag är tvärtom, unnar mig mer när jag inte tränar. Tränar jag vill jag ju ha mat som bygger upp kroppen bra efteråt. Något som jag kommer föräta mig på denna säsongen är dock ananas, det känner jag redan nu. En annan favorit är att dricka kokosvatten. Och inte från vanlig kokosnöt utan här finns något som heter king coconut, detta ska också vara en mirakelkur för håret och ska göra så man får lika långt hår som alla lankeser här. Så jag dricker king coconut nästan varje dag och väntar mig ett hårsvall ner till rumpan i april;-) Häromdagen testade jag första gången något som hette Birchermüsli på frukostbuffén, och det föll verkligen i min smak! Jag hade aldrig testat detta förr, det är en blandning på lite allt möjligt som mosas och mixas ihop. Exakt vad det är i denna varianten vet jag ju inte men det brukar vara med yoghurt, havregryn, lite frukter, russin, nötter och kanel. Och det är riktigt gott! Lite som kall gröt, och jag är ju grötmänniska så jag är lyckligJ Tydligen en läkare som hette Bircher som ”uppfann” detta för sina patienter vid förra sekelskiftet. Bra uppfinning;-) Sen kan jag faktiskt vara så konstig som asiaterna och äta ris ibland till frukost. Mjölkris (ris+koksmjölk) med deras kryddiga linsröra dhal funkar jättebra även på morgonen. En annan favorit är pannkakor fyllda med en kokosröra. Ja också ananasen då förstås…
Ja men om vi tar det då från början.
Ananda i den "kyliga" orten uppe i bergen, Nuwara Eliya.
10 oktober trillade jag då in på lankesisk mark. Möttes upp av Ananda, min lokalguide samt Rowan, min chaufför. Dessa två herrarna var sen med mig runt hela första rundresan. Två söta herrar, extremt dåliga på teknik (de satt i tio minuter och försökte få ut en cd-skiva ur bilens cd innan jag tillsist bestämde mig för att hoppa fram från baksätet och trycka på knappen som tar ut skivan…)och extremt bakterierädda vilket gjorde att vi bara åt på fina hotellrestauranger, inga hål i väggen här inte. Synd, brukar gilla testa på hålen i väggen. Brukar klara mig rätt bra från att bli sjuk, har oftast stålmage så länge vi inte nämner Egypten… Men nej, inget sånt fick testas på och första tiden var jag rätt besviken på den lankesiska maten. Tyckte inte den alls kom upp i samma klass som Singapores, Malaysias eller Thailands. Men sen så började jag komma igång och lära känna den mer och då levererade den! Även om jag fick prova mig fram på egen hand. Lokalguiden var inte så informativ över huvudtaget. Jag jämför dem lite med lokalguiderna i Thailand, dvs de är inte jättekunniga. De kan det som man kan läsa i en guidebok och hur man beskriver landet då, men det rundresegäster vill veta är ju mer hur det är bakom denna fina beskrivning, o kultur, traditioner och mat. Det var han inte så intresserad att snacka om, djur och natur kunde han dock. Så så fort jag frågade honom om något han inte kunde svara på och jag märkte hur han drog ett ”guidesvar” (dra aldrig ett guidesvar för en annan guide, dem genomskådar det direkt;-P) så pekade han istället på något träd eller ville berätta vad för fågel som gjorde det ljudet osv… Men missförstå mig inte, Ananda är en väldigt fin människa, äldre herre på säkerligen 60+ och som gick mig på nerverna då och då. Men jag bestämde mig att det var bara att inse att här får vi plocka fram samma tålamod som vi jobbade upp så bra när vi jobbade i Thailand. Så det gjorde jag;-)
Första rundresan med dessa två herrar gav mersmak, det känns som en bra rundresa! Mycket variation på det man får se, ett land med häftiga klimatskillnader beroende på var du befinner dig. Sjukt dåliga vägar på många ställen dock, och första dagen åkande i bil bevittnade jag två krockar som skett längs med vägarna samt en dödsolycka med ett par på en moped som hade hamnat under en lastbil… Efter det lugnade det sig dock lite, som tur var. Men jag tror faktiskt jag inte har varit i något annat land där de kör så galet som här. Komma fyra bilar i bredd på en tvåfilig väg är inget ovanligt. Man kör om fast man har mötande bil för alla räknar med att den mötande saktar ner, och det gör den också. Tutan går febrilt också… Ja, men vi ska nog överleva denna trafiken också. Vi har haft mycket regn här nu första tiden, oftast på kvällarna och nätterna vilket har gjort att programmet för grupperna har kunnat gå som tänkt. Två dagar efter jag och min grupp färdats ner från bergsområdena med buss var det ett jordras som dragit med en hel by i närheten där vi färdats och några hundra människor saknades och antagligen flera av dem döda. Efter att ha sett de branta vägarna samt hur mycket regn som kommit förvånar det mig inte. Jag är dock inte orolig för att färdas på de vägarna igen, vi åker inte precis där det hände samt regnmassorna ska försvinna nu säger prognosen och då blir vägarna bättre, det torkar upp otroligt snabbt här. För att även om jag tycker det regnat mycket nu har det i många av de områdena varit torka i nio månader! Vi kom på ett ställe där vi stannade för toalett där de bara några dagar innan hade haft vatten upp till en meter på väggarna i huset, nu var det helt torrt. Så det kommer regnmassor men de sugs upp snabbt.
Min första runda runt med dessa herrar fick jag också oväntat besök av en apa på rummet. På det hotellet stod det på balkongdörren att den skulle hållas stängd när man inte hade uppsyn för där var gott om apor i området. Jag tog ju inte detta helt på allvar, vilket jag skulle gjort. För när jag satt och jobbade, febrilt skrivande på datorn med ryggen mot den öppna balkongdörren ser jag plötsligt i ögonvrån en meter till vänster något brunt. Jag reagerar blixtsnabbt och hoppar två meter åt andra hållet och får en puls på hundranittio. Sånt adrenalinpåslag så jag darrade långt efteråt! Där stod vi sen och tittade på varandra, apan (som var rätt stor) och jag. Jag ser min telefon, viktiga papper, datan, usb med allt mitt material på liggande på bordet och försöker få bort apan mot dörren igen utan att den ska ta med sig något av mina grejer. Jag schasar på honom, han stirrar tillbaka, öppnar munnen lite som de gör när de är arga:-S Sen tar han en cashewnötspåse från minibaren bakom honom och hoppar ut samma väg som han kom. Där sätter han sig sen utanför och äter cashewnötter medan jag smäller igen balkongdörren och försöker hitta en normal puls. Jag lyckades faktiskt snacka över så jag slapp betala för cashewnötspåsen apan tagit också!
Annars har jag blivit sjukt bortskämd på alla hotell. Det är ju lyxigt bara att bo på fina hotell varje natt, men inte nog med det uppgraderade ju alla hotellen mig till finare rum första veckan, just för att jag ska komma med så mycket grupper till dem över säsongen;-) Så första natten fick jag den finaste sviten på The Kingsbury i Colombo, presidental suite! Sjukt nice, på nionde våningen, fin utsikt, härlig säng, privat restaurang med gratis dryck och mat, fruktfat m.m. De andra hotellen var inte mycket sämre. Fruktfat på fruktfat och deluxe rum eller sviter. Jag njöt! The Kingsbury fortsatte att ge mig svit och fruktfat sist också (även om det inte var den finaste sviten längre utan den två våningar ner dvs på sjunde våningen. Annars samma vy.) men nästa gång tror jag att jag får nöja mig med de vanliga rummen. Vilket är de rummen som gästerna har så de är väldigt fina de med. Något som är övergripande på alla hotellen är att en grej som de anser vara lyxig det är at ha en våg på rummet. Nämligen bara deluxerummen och sviterna som har vågar. Förstår inte vad som är så lyxigt med att ha en våg på rummet dock…
På rundresan åker vi även en väldigt fin tågresa. Man börjar på knappt 600 metershöjd och under 4 timmar tar man sig upp i bergen och igenom otroligt vackra vyer med massvis med teplantage (de är väldigt kända för sitt te i Sri Lanka, vill ni smaka gå till Espresso house, de har te härifrån!) och sen avslutar man på runt 1800 meters höjd. Däruppe är temperaturen runt 15-20 grader och inte alls fuktigt utan torr luft! Resten av landet är runt 28-30 och ganska fuktigt. Vi besöker också en nationalpark. Där jag har haft turen båda de gånger jag hittills varit där och sett deras stolthet i parken, leopard. De är ganska ovanliga att se men jag har haft turen! Första gången låg den och sov i ett träd, andra gången såg vi den passera vägen framför oss, körde runt och gensköt den sen vid nästa väg där den kom ut precis vid vår jeep. Jag blev så paff så jag skrek till (den blev inte rädd som tur va) och sen promenerade den genom buskaget, la sig och rullade runt något varv i gräset innan den passerade vägen och tog sig längre in i nationalparken. Sjukt häftig känsla och se ett sånt djur så nära! Hoppas på samma tur nästa gång! Nationalparken bjuder också på flera fåglar (har haft med mig ett sjukt fågelintresserat par denna rundresan så jag har lärt mig massvis med nya fåglar!) Men min favorit fågel är ju sen Taman Negara i Malaysia näshornsfågeln. En stor och ståtlig fågel som har en näbb och sen en till som ett horn ovanpå den första! Och den har jag skymtat här medJ Också lite sjakaler, elefanter, olika hjortdjur, krokodiler, varaner, andra fåglar, vattenbufflar, mungos, påfåglar, vildsvin m.m. Safarin i nationalparken är än så länge riktigt rolig! Och hotellet där är mitt favorithotell, sjukt fint, asgod mat och byggt med lite safarikänsla. Man kan nämligen välja om man vill duscha under bar himmel eller med tak. Första gången jag kom in i badrummet förstod jag inte varför det var så fuktigt där inne. Sen såg jag att det var hål i taket! ;-) Häftigt!
Ett annat av våra hotell heter Cinnamon Bey, den mesta av världens kanelproduktion kommer ju från Sri Lanka (förstår ni hur lycklig en kanelälskare som jag är över detta!!!) På detta hotellet kör de verkligen på kaneltema, kaneldoft på myggstickkontakterna, bodylotion och till och med tandkrämen smakar lätt kanel! Det är det hotellet jag bor på nu, och där jag kommer bo mest under säsongen då jag efter varje rundresa har 6 nätter här att vila upp mig. Servitörerna har börjat känna igen mig nu och igår var där en som var så ärlig så han sa rätt ut: ”har du inga vänner”? Eftersom jag efter rundresan mest äter själv. Vilket alla rundreseguider vet att man som rundreseguide uppskattar väldigt mycket, att få lite egen-tid. Men detta förstod inte han helt;-) Annars blev jag förolämpad av en ryss som började snacka med mig på ryska, när jag såg frågande ut sa han är du inte ryska? ”you have a russian face!” Tack för den då… Jag får väl tänka så att ryska kvinnor ofta har snygga kroppar och det var det han tyckte gjorde att jag såg ut som en ryss…;-P
Vi besöker också lite tempel längs resan. Både hindu tempel och buddhistiska tempel är här, största delen av befolkningen är buddhister så det är främst buddhistiska tempel vi besöker. Några häftiga är inuti en grotta, där det också är gamla vackra målningar, Dambulla. Sen bestiger vi ett berg(!)som heter Sigiryia och som har lämningar från gamla kungapalats på toppen, en ganska jobbig bestigning faktiskt men häftigt att se!
Det jag saknar i Sri Lanka är tuggummi med xylitol! Ingrid, den tuggummiberoende, hade fått abstinens ordentligt här. Här finns ju tuggummi med fräsch mentolsmak, men de är ju alla sötade. Vad är meningen med tuggummi då? Man tar ju ett tuggummi för att det ska göra gott för tänderna efter man ätit! Första veckan köpte jag istället en superstark listerin som rekommenderas av indiska tandläkare(!) står det på flaskan och som gör mig tårögd när jag tar den så stark är den. Men tänker att det tar kål på allt som skulle vilja ge hål i tänderna;-) Nästa vecka kommer besök från kontoret så då kommer en stock med xylitoltuggummiJ Annars finns det mesta, på supermarketen står det alltid så söta gubbar som vakter också som alltid hjälper en hitta om man ser väldigt frågande ut. De är klädda som riktiga vakter, men mer hjälpsamma än resten av folket som jobbar i affären!
I går fick jag hälsa på söta sköldpaddor. Havssköldpaddor finns det gott om här, och det finns sköldpaddshem som tar hand om skadade samt hjälper till med uppfödning för att öka beståndet, ett sånt var vi på igår. Fick hålla både en vecka gamla bebisar och 20 kg tunga 2-åringar. Riktiga sötnosar!
Nu har jag en dags till ledighet imorgon innan det på måndag bär av uppåt mot Colombo igen, denna gruppen åker hem och dagen efter kommer en ny grupp. Tolv grupper ska jag ha hunnit med när vi kommit till april. Men ni behöver itne vara oroliga, det går ingen nöd på mig här;-)
Kul att läsa om Sri Lanka Hanna!
Och dra på trissor, inget xylitol? Jag förstår inte heller den logiken.
Den tuggummiberoende ska dock försöka hålla igen på dem ett tag framöver. Hört att man kan hamna i klistret (hähä) i Singapore om man skulle råka spotta ut ett tuggummi på fel ställe..