Hanna Arvidsson

Min semester i Thailand började väl sådär… Samma dag vi åkte dit mådde jag väldigt illa och hade känt mig lite konstig i några dagar. Det som är bra med mig är ju att jag vet att hur illa jag än mår så spyr jag inte (så länge jag inte är full som ett ägg eller är i Egypten!) men det var ju nog så irriterande ändå. Det höll sig iaf på samma nivå hela dagen. När vi kom fram till Koh Lipe gick jag runt och försökte hitta något bra boende åt oss medan Steven fick vara väskpassare. Och man tror ju alltid att gräset är grönare på andra sidan så jag var ju inne på hur många ställen som helst till det slutade med att vi fick tips av några andra om stället precis bredvid där vi kommit in med båten. Så där hamnade vi tillsist! Direkt när vi kom till rummet kände jag hur jag började få feber och sen ökade min temperatur i kroppen så snabbt så jag har aldrig varit med om nåt liknande innan. Femton minuter senare hade jag sån feberfrossa så jag bara låg under täcket och blundade. Detta höll sen i sig i flera dagar. Det gick lite upp och ner i temperaturen, ner fick jag den bara med hjälp av alvedon och annan medicin som jag lyckades asa mig till apoteket för att köpa. Men detta gjorde att vår tänkta öluff upp i Thailand kom av sig och vi stannade istället åtta dagar på Koh Lipe innan vi åkte tillbaka till Langkawi och tog flyget till Singapore. Men jag är inte missnöjd med semestern för det! Vi älskade Koh Lipe! Liten, mysig ö med otroligt vackra stränder och perfekt färg på havet.

Man går lätt över ön på 15-20 minuter och när jag blivit frisk promenerade vi oftast till Sunset beach, där jag hyrde stand up paddle boards och roade mig sen på dem några timmar om dagen. Det är skön träning, rogivande men ändå utmanande för en. Sen blev det ju lite som snorkling också då vattnet var så klart så man såg alla koraller och fiskar tydligt uppe från brädan också. Jag stötte på två svenskar där som den ena visade sig vara instruktör i paddleboarding och även blivit trea i SM på detta! Så fick mig några riktiga proffstips;-)

Vi gjorde inte jättemycket grejer tillsammans jag och Steven under semestern. Han var iväg på sitt håll och jag på mitt. Men båda trivdes vi med det! Han gick mig något på nerverna med sitt så amerikanska sätt, amerikaner alltså, de är liksom lite för mkt! Sen är han inte den smartaste personen direkt. Vet inte hur många gånger jag förklarade vissa saker för honom och han kom med dumma frågor hela tiden, han är vad man skulle kalla blond… ;-P Men pengar kan han tjäna så nånstans har han väl sin kunskap.

Efter semestern har jag nu kört en hel rundresa och inne på den andra. Det går som på räls! Och personal lite här och var som tågvärdar, hotellpersonal, moskévärdar, tempelvärdar och andra känner igen en när man kommer.  Väldigt flängande för mig mellan Singapore och Malaysia ju men jag gillar det! Har kommit igång med en hel del shopping nu också… Så lastar av lite grejer på Langkawi hos Apollo tjejerna för att inte väskan ska bli allt för tung. Sen får vi se i slutet av mars om det blir något problem att ta hem allt, men har en hel del som kan slängas då så ska nog gå bra det med. Sen det bästa med min klädsmak är ju att mycket är i tunt och lätt tyg så det väger inte så mycket! Lär nog dock bli något skoinköp också längs vägen bara… Och sen kommer det lite onödiga grejer då och då som en Hello Kitty parfym bara för att flaskan var så söt, den luktar egentligen inte jättegott. Men funkar;-P

Det har också blivit lite killar här och var… Men just nu är där en som är lite extra intressant och som jag trivs väldigt bra med, en singaporian. Han raggade jag upp i baren, han är barmaneger på Mad Men en nyöppnad bar, där jag var på fest med Shayne, min Singapore mentor som drar runt mig på allt. Den var så nyöppnad så där fanns inte ens någon skylt och inte ens alkoholtillståndet hade de fått än… Så denna baren kom man bara till om man visste exakt vilken trappuppgång man skulle gå in i och vilken våning man skulle ta hissen upp till! När man väl kommer ut ur hissen där så öppnar sig en riktigt fin bar för en, det är halvt inomhus och halvt utomhus med utsikt över finansiella distriktet med alla dess skyskrapor. Just denna festen nämnde Shayne så där lite i förbigående när jag kom dit att det var en singelfest! Dvs folk gick runt med band runt handlederna  i olika färger som visade om dem var singlar eller upptagna. Jag skippade dock band, kollade över golvet ett varv och såg inte direkt något att hänga i granen. Sen satt jag och snackade med några av Shaynes gamla bankkollegor samt en italienare som kom med en av hans vänner. De hade hittat varandra på nätet och de hade bara hunnit vara på någon date innan. Såklart pratade vi mat… Det höll dock nästan på att bli slagsmål mellan ena tjejen och italienaren då hon prompt tyckte att franskt mat och vin var godast och han ju helt klart förespråkade det italienska! Men efter timmars prat om ostar, viner, kött, pasta osv så kände jag mig till sist färdig med det. Folk började så sakta dra sig hemåt också då det var en torsdag och många man möter på barerna är bankfolk som jobbar långa dagar, ofta 8.30-minst 19 ibland fram till 22! Kvar blev jag, Shayne och några andra. Det var då jag märkte att det var en rätt snygg kille i baren. Så jag gick fram och började prata med honom och fick även pratat med ägaren där. Trevligt folk, och nu har jag mycket gratisdricka i den baren kan jag intyga!;-P Men efter några timmars prat med den här barmanegern bytade vi nummer och sen lunchade vi någon dag senare. Och därefter har vi fortsatt att ses när jag är i Singapore. (och nej, för er nyfikna. Han är inte med på foto här. ;-P)

 

På Mad Men hade Shayne födelsedagsfest i fredags också! Det var tema Red Hot Party. Det vill säga man skulle ha något rött på sig. Jag fick lånat en assnygg klänning av Josefine på Langkawi som jag nog måste sy upp en likadan av nu för den var så snygg! Och sen fanns där lite utklädnader och grejer som alla kunde piffa upp sig med vid fotografering;-) Skoj fest var det! Det jag aldrig tänker på här är att dem som jag hänger med här ofta är i 30-35 års åldern. Det märker man varken på sättet eller på utseendet!

Annars flyter veckorna på så att när jag är i Singapore hänger jag med Shayne, innan Johanna Elgström men hon har precis flyttat hem, barmanegern och nästa gång har jag två andra bekanta som jag också ska försöka få in att ses med. Denna gången när jag var där fick jag också åkt hem till en svensk tjej och klippt håret. Hon var inte direkt billig men känns skönt att ha en frisör som man vet vet hur svenska hår ska klippas! I KL som är nästa stad jag är lite längre i passar jag på att träffa tre killar som jag mötte första gången på Langkawi Ganesh, Emmanuel och Greg. Tre musiker som är sjukt roliga att hänga med. Senast var vi ute. Och utgång i KL som tjej är gratis dricka (ladies night) måndag-torsdag! Så man har det ganska bekvämt, plus att mitt hotell ligger på krypavstånd från bargatan. Så en gång har vi varit där, och även uppe i Traders hotels takbar där man får sjukt fin utsikt över Petronas Twintowers. Igår chillade vi bara, de kom till mitt hotellrum med film också kollade vi på Dinner for schmucks och The dictator med Borat. Två galet roliga filmer! På Langkawi är det mycket häng med de tre Apollotjejerna Josefine, Johanna och Berit Maria, lite watersportskillar, Tim en skön restaurangägare, lite finska guider, min agent Aswan som jag brukar åka ut och äta med då och då, också riktigt skön kille att hänga med och lite strandkillar och barfolk från Babylon, den sköna reggaebaren som jag bor bredvid när jag är på Langkawi och dit vi ofta går för att ta oss en drink. Så även om jag är ensam guide här så känner man sig aldrig ensam;-)

Med Emmanuel, Ganesh och Greg i KL

Nu börjar det ju närma sig det kinesiska nyåret, i år infaller det 9-10 februari. Vilket gör att de i köpcentrumen och på stan inte riktigt hinner pynta lika mycket här inför Alla Hjärtans Dag eftersom kinesiska nyårspyntet ska gärna kvar nästan ända till dess, jag minns annars den galna Alla Hjärtans Dags pyntningen i Bangkok förra året. Men här är ju fler kineser så det är ju inte så konstigt att Kinesiska nyåret slår högre. I lördags var jag nere i Chinatown i Singapore, då de nu innan nyåret har nattmarknader med massvis med folk. Jag tittade på drakdans där det är människor som är utklädda till drakar och dansar runt. Akrobatiskt och väldigt häftigt är det att se och en stor tradition vid nyåret. Efter ett tag ändrade de låt till Woopa gagnamstyle, o dansade till den också. Vilket var något av det roligaste jag sett på länge! Andra traditioner de har nu är att vuxna ger varandra apelsiner i gåvor, apelsinen är rund och kineser gillar runda saker utan slut. Den symboliserar lycka och välgång. Så Chinatown är fullt med apelsiner och även kuvert i alla de färger och mönster (såklart kan du också hitta med Hello Kitty och Angry birds på..). Kuverten kallar man Aopang och dem fyller man alltid med pengar och ger till barnen som nyårsgåva. Det är väldigt intressant när man sitter på en bar med en kompis som är kines och hon pratar om detta med apelsiner och allt som att det inte är nåt konstigt med det, och det är det ju inte för henne! Men hon tycker ju det är väldigt konstigt när jag kontrar med att berätta om våra påsktraditioner med att måla påskägg och hänga fjädrar i ris! Det är en grej jag verkligen gillar med detta jobbet, få lära sig så mycket om andra religioner och kulturer. Och det gäller att ha ett öppet sinne. Jag brukar försöka bli välsignad i alla de olika religionerna. Så nu tyckte jag det var dags för ett hindutempel, så förra rundresan fick jag en välsignelse där med!

Förra veckan jobbade jag med en av mina största rädslor! HAJAR! Från Langkawi har vi en utflykt där man åker till några öar som ligger en knapp timmes båtfärd söderut och där det är väldigt bra snorklingsvatten. Just runt Langkawi är det nämligen lite grumligt vatten efter regnperioden. Där blir snorklingen bra först i april o framåt. Så jag och Josefine tog en dag och åkte på snorklings/dyknings utflykt. Hon dök och jag snorklade. I början var det ingen fara men jag hade ju hört att där kunde finnas hajar och efter lunchen så dök de upp. Vissa var små bebishajar som kom ända in till kanten och svischade runt ens ben när man stod där. Men där fanns också några som var ca 1,5 meter långa! Dessa såg jag först från uppifrån och tänkte hur i helvete är det tänkt att jag ska våga mig ner där igen nu… Men massor med folk var ju i och snorklade, och hajarna som är där är black tip reef shark, dvs inga man ska behöva vara oroliga för. Så länge man kanske inte simmar med mat i händerna… Och i vattnet stod en av killarna som jobbade på snorkelbåten och försökte locka i mig med erbjudande som att han skulle ta en privat snorklingstur med mig och peka ut alla olika fiskar och koraller där fanns. (Såna har man fått en hel hög i Egypten också på Ras Mohammed utflykt där de gärna ska snorkla med en hållandes ens hand och envisas med att lämna en bit korall till en, trots att det är förbjudet att ta där ifrån…) Men tillsist hängde jag med den här killen ut, jag tänkte där är ju så många människor i vattnet så om en haj skulle få sinne och bli sugen på människa så kunde jag ju hoppas på att den skulle bli sugen på någon annan än mig! Men vi höll oss ändå långt ifrån hajarna, men efterhand lurade han mig närmare och närmare och tillsist har jag en 1,5 meters haj simmandes förbi mig bara ett par meter under!!! Fy fan! Läskigt men ändå så häftigt! Och jag är stolt jag vågade! Första gångerna jag såg dem under mig låg jag blickstill av rädsla, och kollade mig runt omkring väldigt för att hålla koll på var dem var. Men efter ett tag blev jag lite lite lugnare, även om jag var lite smått hypad hela tiden;-P

Kuala Lumpur med Petronas Twintowers sett från KL Tower.