Ettårsdagen... :-(
Jaha, idag (kl.19.33...) är det exakt ett år sedan jag hade världens otur och lyckades dra hela min knäled ur led...och få den att stanna där i några timmar innan den blev dragen rätt under operation...Se hela sin egen knäleden ur led är nog fortfarande det äckligaste jag sett i mitt liv!! Hela knäskålen satt på sidan av knäet och knäet blev direkt i alla regnbågens färger... :-S Ljudeffekterna var ju också för härliga...knäckte till som fan när det gick ur led...och det kan man ju förstå! Kl. 21.00 ikväll kommer jag väl tänka att "ahh nu fick jag äntligen smärtlindrande", det var först då dem fick i mig morfin...morfinet var faktiskt ett bottennapp, man kände sig faktiskt inte så jätterolig av det...mer trött...fast min tränare sa till mig när han pratade med mig i mobil sen vid 21.30 att han aldrig hade hört mig så full som jag lät när jag pratade med honom då! ;-P Nä, för deprimerande dag idag...man kan vid varje klockslag tänka vad man gjorde för ett år sedan...och tänk att om man bara hoppat över just den matchen, hade man då liksom sluppit haft ett helt år utan fotboll nu...Men tja då kan man ju lika bra tänka att det kunde hända nån annan match...för slitet... Genom hela min fotbollskarriär har jag aldrig varit skadad innan men sen skadar man det så extremt ordentligt så att man kanske aldrig kommer att kunna spela fotboll ordentligt igen... och det går inte att "halvspela" fotboll...antingen ger man allt, eller inget... Jaja får väl se om tidigast 3 månader om jag kan vara med då...
Har inte vågat göra så mycket idag bara...var ute o sprang i morse men annars håller man sig rätt lugn, verkar ju inte vara min turdag den 17 maj direkt...Maj överhuvudtaget verkar inte vara min månad...krockade bilen i en stenmur i lördags, skadade mig som tur var inte men bilen och stenmuren gick det ju inte riktigt lika bra med...och kunde verkligen gått riktigt illa för det var med nöd och näppe jag missade att köra in i ett träd! Ibland så har även jag tur...
Jaja om en vecka kommer det vara den dagen som jag märkte att föda barn kommer inte vara någonting efter detta...en hel dag kände man hela tiden en sådan extremt smärta så jag trodde inte man kunde uppleva värre...Då hade dem sytt ihop mitt ledband...det var hemskt...man kunde inte göra någonting på grund av smärtan, bara ligga och titta i taket typ...o få så mycket smärtlindrande de kunde ge utan att förgifta mig...
Ja det ända jag saknar är väl sjukhuset...där var rätt roligt att ligga inne tyckte jag, snygga läkare och hade två snygga manliga sjuksköterskor också;-) Också kom alla möjliga läkare och pratade med mig för att jag hade en sån ovanlig skada...man såg lite hur dem var lyriska i sina ögon, alla ville operera det avslitna knäet ;-P
Nähä...nu ska jag ha massage och sen ska jag o Olof ner till Helsingborg och träffa Sofia och sen ska vi heja på Lina. Hon är med i SM i Poetry Slam där nu i dagarna! Så det ska väl bli lite spännande, har aldrig varit på sånt förut.... Ska försöka och inte skada mig någonting denna 17 Maj iaf....
Har inte vågat göra så mycket idag bara...var ute o sprang i morse men annars håller man sig rätt lugn, verkar ju inte vara min turdag den 17 maj direkt...Maj överhuvudtaget verkar inte vara min månad...krockade bilen i en stenmur i lördags, skadade mig som tur var inte men bilen och stenmuren gick det ju inte riktigt lika bra med...och kunde verkligen gått riktigt illa för det var med nöd och näppe jag missade att köra in i ett träd! Ibland så har även jag tur...
Jaja om en vecka kommer det vara den dagen som jag märkte att föda barn kommer inte vara någonting efter detta...en hel dag kände man hela tiden en sådan extremt smärta så jag trodde inte man kunde uppleva värre...Då hade dem sytt ihop mitt ledband...det var hemskt...man kunde inte göra någonting på grund av smärtan, bara ligga och titta i taket typ...o få så mycket smärtlindrande de kunde ge utan att förgifta mig...
Ja det ända jag saknar är väl sjukhuset...där var rätt roligt att ligga inne tyckte jag, snygga läkare och hade två snygga manliga sjuksköterskor också;-) Också kom alla möjliga läkare och pratade med mig för att jag hade en sån ovanlig skada...man såg lite hur dem var lyriska i sina ögon, alla ville operera det avslitna knäet ;-P
Nähä...nu ska jag ha massage och sen ska jag o Olof ner till Helsingborg och träffa Sofia och sen ska vi heja på Lina. Hon är med i SM i Poetry Slam där nu i dagarna! Så det ska väl bli lite spännande, har aldrig varit på sånt förut.... Ska försöka och inte skada mig någonting denna 17 Maj iaf....
Kommentarer
Postat av: Lina
Må jag skämmas att jag inte läst detta tidigare... Bra skrivet syster! Det var gripande att läsa, kanske för att det var jävligt gripande att vara med om... Jag hoppas allt att du kan sparka fotboll igen en vacker dag.
Trackback