"Ditt handikappade jävel"
Ja jag har ju två extraben nu...går på kryckor sen jag opererade korsbandet för 2 veckor sen. O därför är jag just nu inte riktigt en sån partypingla som jag brukar vara. I går var det ju då fest borta på idrottsplatsen för dam- o herrlaget, men jag gick inte dit...(o det var faktiskt inte kryckornas fel utan det var så att min lillebror fyller 15 idag så vi firade honom igår...) Helt plötsligt under kvällen får man iaf värsta påhoppet! Hör hur mobilen plingar till (har just nu den ICQ-tonen "o-o", ja ni vet nog hur den låter...o den gör en lika upprymd varje gång :-P) O jag bara "yippie sms!", studsar upp från stolen och smiter smidigt ut mellan pappa o gentlemannen Lasse (ja så mycket man nu kan studsa o vara smidig med kryckor) Alla andra blir ju såklart jättenyfikna och sitter andäktigt där inne och ropar en efter en efter mig
- Hanna, vem var det...vad skrev han...
Jag tar ju mobilen och ser att det är från Olof . "Jaha tänker jag, det var ju längesen man pratade med honom, vad kan han ha på hjärtat" Så man öppnar ju sms:et fortfarande glad och förväntansfull i hågen och blir ju helt chockad av hans påhopp! ;-P
"Hanna. Ditt handikappade jäüel kom hit nu/ olof"
Ja, jag kunde ju utläsa redan av stavningen på "jävel" att han inte var riktigt nykter...så kunde ju räkna ut rätt lätt att han var på idrottsplatsen och att där var "bra fest"...
O jag som inte ser mig som så jättehandikappad längre! Kan ju faktiskt halta fram några steg utan kryckorna utan att det gör ont...går ju i och för sig i en hastighet av kanske 0,5 km/h...max....Men det har väl ingen betydelse;-) Men det kan ju inte Olof veta..han har ju faktiskt inte träffat mig på nån vecka...o då var jag ju faktiskt ganska så handikappad o ynklig ;-P men nu e jag tillbaks i mitt kaxiga jag igen! Satt o hade så roligt i köket igår när jag var århundradets bitch mot pappa o mina två systrar hela tiden, ibland finns det faktiskt inte något roligare än o irritera folk o låta dem slava för en....
Jodå så att...eller "således" som dem säger borta i Lillaryd;-)
men nu ska jag upp o sjunga lite karaoke igen...min stora hobby för tillfället! För jävla roligt alltså...
"Botten upp o resten i håret"? hm...jaja. Du är rätt besvärlig, ja. Nu är jag hemma i Växjö. Här är det lugnt o tyst=) Tack för trevlig helg trots allt. Kram!